Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 20 dec. 1937 - Riemer, Svend: Jordbrukspolitik och näringsfysiologisk standard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602 Svend Riemer
nernas odh grapefruktens betydelse för de nordiska ländernas
vitamin-huisihåll vintertid är beroende på de transatlantiska
produktionsområdenas växande räckvidd genom fönbättrade transportmöjligheter.
Är den pågående utvecklingen till gagn för jordbrukets ekonomiska
ställning? Finns det möjligheter att m-edvetet påsk3mda den
utveckling, som ju åtminstone av närings fysiologiska skäl måste anses som
ytterst önskvärd? Får man hoppas på jordbrukspolitiska åtgärder,
som både ur konsument- ooh producentsynpainkt är förmånliga?
Går det att rycka jordbruket ur den strukturella depression, ur vilken
det icke förmått att hämta sig sedan 30-talets början?
Detta är de centrala frågeställningar, som Geneve-rapporten
anknyter till de från början rent normativa kraven på närings
fysiologisk standard.
De sakkunniga är medvetna om att jordbruket, och i synnerhet
gäller detta det europeiska jordbruket, icke enibart bör betraktas såsom
en produktionsgren vilken som helst. Jordbruket innebär en bestämd,
traditionsbunden levnadsform, och däri ligger vissa svårigheter för
en smidig anpassning till konsumtionens strukturförändringar.
Anpassningsförmågan bör emellertid icke underskattas.
Världs-produktionens förskjutningar får en summarisk framställning i
rapporten, där det på ett mycket instruktivt sätt visas, hur initiativ från
statsmyndiglhetemas sida kan underlätta jordbrukets omläggning vid
starka svängningar i efterfrågans struktur. Bulgariens
jordbruksproducenter har således efter tobaksprisets nedgång vid 30-talets
depression helt övergått till fruktodling. Uppfostring av bönderna,
standardisering av produktionen och förbättring av
förpacknings-ooh försändningsförhållandena är viktiga led i det
jordbrukspolitiska arbete, som har hjälpt till vid övervinnandet av en svårartad
kris. i
För det europeiska jordbruket kräves en vidare omläggning av
jordbruket i riktning mot ökad animalisk produktion, mot frukt- och
grönsaksodling. Denna huvudlinje har varit bestämmande sedan de
transatlantiska ländernas spannmålsproduktion i större mått har
»börjat översvämma den europeiska marknaden.
En viktig insikt, som förmedlas i betänkandet, är att en dylik
anpassning av jordbruket till konsumtionsbehoven och den förändrade
situationen på världsmai-knaden ingalunda behöver medföra en
absolut minskad spannmålsproduktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
