Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 20 dec. 1937 - Händelser och spörsmål - Stadens råd i New York - Den europeiska parentesen i Asiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633 Händelser och spörsmål
opponentgruppers kamdidiater. Valsteidlama förbrukades och kommo ej
till nytta. Förmodligen: är man visare näista gång.
Det kan vara värt att lägga märke till att arbetarpartiet, den grupp
som står den fackliga rörelsen och då särskilt CIO nära, redan nu
fidk sex mandat el kr ungefär fjärdedelen. Det kan vara den kärna
tkring vilken ett verkligt betydelsefullt amerikanskt arbetarparti kan
byggas upp, åtminstone hoppas man det på många håll. Att ett klart
och medvetet radikalt parti behövs i Amerika råder det i varje fall inga
tvivel om. Den fackliga rörelsens framsteg bör vara en god faktor som
stöd. Den säges niu i hela landet ha bort mot 8 milj. medlemmar,
visserligen splittrade på två konfkurnerande landsorganisationer än så
länge, men huvudsaken är att de äro organiserade. Kunna de enas och
driver arbetarpartiet en klar och konsekvent politik, ter sig framtiden
faktiskt inte så dyster.
Då de västra sjöfarande europeisika nationerna vid Nya
Tidens början erövrade Nord- och Sydameriikas
väldiga kontinenter lades grunden till nya stater och
kulturer. Då under 1800-talet hela den orientaliska
världen kuvades inleddes däremot endast en parentes i dess historia — vad
vi nu bevittna är dess fortlöpande avveckling! En del av Västerlandets
opinion är helt naturligt benägen att se en värld ramla i spillror vid
detta historiska förlopp.
Vad som sker är endast, att ett rubbat jämviktsläge håller på att
återställas — det betänkliga är, att det sker i reaktionens, ej i
utvecklingens tecken. Den »stora» imperialistiska perioden, då för Östem®
folk Englaind var identiskt med Europa, kan räknas från 1842, då Kina
efter opiumkriget upphör att respekteras som stormakt och nedsjunker
till en slags allmänning för okontrollerad internatiomell rovdrift, till
1905, då en inhemsk »gul» imperiatlism konkurrerande rycker in på
skådeplatsen. Så kommer »en slags indiansommar för vit imperialism
1905—1917, då solen ännu lyser över laindsikapet, men tecknen båda höst.
Ryska revolutionen inleder Asiens revolution med dess svindlande
nationella, sociala och kulturella perspektiv — och det är i denna periods
första stadium vi nu befinna oss.
Fastän linjernas storlek ofta gör, att det direkta sammianbanget brister,
är det i själva verket ej svårt att överblicka vad som skett ochi sker i
Asien. Åren 1922—1927 låg det som ett åskbälte av
nationalrevolutio-tionära rörelser utmed Sovjetunionens södra gräns: den turkiska, den
mongoliska, den indiska och den kinesiska. För första gången sedan
mitten av 1800-talet måste de vita stormakterna kämpa hårt för sin
supremati — imperialismen var trängd på defensdven. Första omgången
slöt med att den engelska imperialismen förlorade Kaukasiensi oyekäMor,
att det nationalrevoiutionära Turkiet trädde istället för det feodala
Ottomanska kejsardömet och att en röd-nationell stat grumdades på de monn
goliska högslätterna.
Men avgöraindiet föll i Kina och gick denna gånig i negativ riktning
Den europeiska
parentesen i
Asiens historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
