Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 20 dec. 1937 - Händelser och spörsmål - Den europeiska parentesen i Asiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
634 Händelser och spörsmål
Sun Ya^t-sens national radikala stat (1922—27) som grundaide sig på en
paikt mellan kuomin-tang och det lilla, mten aktiva kinesiska kommumist-i
pairtiet föll samman efter de dramiatiska händelseniia sommaren 1927.
På des!s ruiner bildafdes 1927—37 en på kuo-min-tangs höger grundadi
stat med starkt fascistiska temdensier. Tsjiangs militariism (de gamla
tuchunernas rationaliserade och modernitsera de arvtagare), Sjanghaj och:
Kantonfinansen samt det engelsika Hoingkongs välvilliga stöd är det
bärande i denna 10-åriga konsolideiringspieriod. Man kan. nästan säga att
det just är metropolen Sijanghajs explosionsartade utveckling, som är det
centrala ekonomiska draget — staden förvandlas från Kinas största
hamnstad till dess New-york. Vid Initernatiomella koncessionens sida sikjuter
Kiangwan — den rent kinesiska borgerlighetens ny,a skapelse — i höjden.
De tusenåriga skrivteckmen glöda i neonljus över den brusande trafiken
— här har Östern verkligen) förvandlats. — Även Kanton, Hankau,
Nan-king och Tiontsin äro stora kapitalcentr,a, men här är den gamla
feodalis-mein ännu levande i det moderna. — Den fantastiska, ehuru i stoira drag
mycket enkla japansk,a planen går ut på att ställa den samtida och framr
tida ekonomiska utvecklinigen i Kina ii de härskande japanska klickarnas
tjänst. Utndeir det närmaste årtiondet komma Kinas 6—7 centra att
växa från 1—2 till 4—7 miljoniers städer, det nordkinesiska kolet (hela
Shainsi är ett enda stort kolfält) kommer att spela stor roll och
väldiga militära krafter latt sättas i rörelse. De styrande i Tokio» vilja nu
smida allt detta till en eniorm murbräcka mot det socialistiska bygget
i Sovjetunionen och mot det åldrande Imperiets östra delar. Man arbetar
och ser syner — Tysklaiqd odh Italien stöder sina gula själsfräinder —
antik om intern paktens ring sluter sig mnt Sovjetunionen. Farans vidd
liksom storheten i de jaipaniSjka linjernia framträder först, då man erinrai?
sig några elemenitära fakta. 1931—32 erövrade japanska trupper
Mandsju-riet — något senare startade bulvanstaten Manidisjukuo med »kejsare»,
ministrar, en liten omdöpt stadshåla till huvudstad och en slags japaniserad
konfucianiism som statsideologi. Men vad som skiljer dennia »gula fascism»
— made in Tokio — från den européiska, är den hänsynslösa stringens
varmed statens äganderätt, dess (absoluta äganderätt till nyckelindustriern^
genomförts. Samuraiernias ättling|ar gå grundligt tillvägfa! Redan Japan
utmärks aiv en stark koncentrering av näringslivet: Mitsui och Mitsubishi
äga nästan alla banker och kunna anses för rent officiella institutioner,
hela den väldiga japanska handelsflottan ägs av storbolaget Nippon Yusen
Kaiska, armén och flottan äro monopol (sedan 1868) för de två klanierna
CosJku och Saitsuma — som genomiförde 1868 års statsvälvning mot
shogunätten Tokugawa. Japans verkliga styrelse utövas varken i kejsar^
palats eller parlamentshus utan i de familjegruppers släktråd, som äga de
halvstatliga koncernerna. Här utspelas brytninigama, här — men också
endast här — finns, vad som i Europa kallas yttrandefriihet. Utom de
ekonomiska och militära klamerma finns även det svårdefinierbara något,
som avsiktligt mystifierande kallas »tronien». Härmed förstås kejsaren,
hovet och »sumitsuiini», det kejserliga rådet, som är sista instans över
parlament, regering och andra institutioner. Här låg, parjadoxalt nog, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
