Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - Fredriksson, Karl: Norden och folkförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Karl Fredriksson
manhållningen inom detsamma. Är det bara detta som den aktuella
diskussionen avsett, så har denna tankegång redan fått principiell
anslutning av de svenska statsmakterna. I det vid slutet av 1937 års
riksdag antagna utskottsutlåtandet (till hr Flygs motion om Sverges
utträde ur Nationernas förbund) hänvisas nämligen till den
kommuniké, som den 1 juli 1936 utfärdades i Geneve av de exneutrala
staternas utrikesministrar, och vari det säges bl. a.:
Skärpningen av det internationella läget och de kränkningar som på
våldsam väg under de senaste åren genomförts mot Nationernas förbunds akt, hava
i våra länder framkallat tvivel, huruvida de förutsättningar under vilka nämnda
stater åtagit sig de i förbundsakten stadgade förpliktelserna, ännu fortbestå i
tillfredsställande omfattning.
Enligt vår uppfattning är det ohållbart, att vissa artiklar i förbundsakten,
framför allt artikeln om minskning av rustningarna, förbliva döda bokstäver,
medan i motsats härtill andra artiklar tillämpas. Ehuru genom händelserna
den frågan uppställer sig, huruvida förbundsaktens principer blivit tillämpade
i tillräcklig utsträclcning anse vi, att inga ansträngningar böra underlåtas för
att fullfölja de strävanden att åstadkomma ett internationellt på rätten
grundat samfund, som fått sitt uttryck i bildandet av Nationernas förbund.
Med hänsyn till den allvarliga situation, till vilken Nationernas förbund har
att taga ställning, anse vi det nödvändigt att undersöka, huruvida möjligheter
föreligga att vidtaga ändringar i förbundspakten eller att modifiera dess
till-lämpning på ett sätt, som skulle kunna leda till ett stärkande av den trygghet,
som Nationernas förbund har till ändamål att tillförsäkra staterna.
Dessa synpunkter upprepades i svenska regeringens svar den 29
augusti 1936 på folkförbundssekreterarens begäran om yttrande
angående tillämpningen av förbundspaktens grundsatser. Åt dessa
uttalanden gav utskottet sin anslutning:
Utskottet anser det önskvärt, att svenska regeringen efter samråd med andra
oss närstående staters regeringar söker inom förbundet verka för en sådan
uppmjukning av bestämimelserna i art. 16 som må anses påkallad från de
mindre staternas synpunkt i anslutning till vad i ovan refererade uttalanden
anförts. Den fortsatta behandlingen inom förbundet av frågan om
förbundsaktens tillämpning och eventuella revision torde erbjuda tillfälle för regeringen
att framlägga sin inställning till dessa frågor inför förbundets vederbörande
organ.
Det nuvarande internationella läget giver däremot enligt utskottets mening
icke anledning till någon åtgärd från vårt lands sida för utträde ur Nationernas
förbund. Om ett sådant steg nu toges av Sverge enbart, skulle det bringa
vårt land i en föga önskvärd isolering och kunna tolkas såsom en
nyorientering av vår utrikespolitik. Därest åter ett flertal mindre stater förenade sig
om att utträda, skulle ett sådant uppbrott från folkförbundet kunna befaras
medföra dess förvandling till ett förbund av utpräglad allianskaraktär. En
utveckling i denna riktning skulle ytterligare skärpa motsättningarna mellan olika
statskupper och öka spänningen i Europa, varav kunde följa minskad
trygghet även för de utträdande staterna. Utskottet anser det vara ett samfällt
intresse att söka vidmakthålla folkförbundet samt att sålunda giva förbundet
tillfälle att fullfölja det betydelsefulla internationella samarbete, som på olika
områden bedrives inom detsamma.
Ingenting har inträffat som låter förmoda, att vare sig regeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
