Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - Fredriksson, Karl: Norden och folkförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norden och folkförbundet 17
mer ifönbundet i dess helhet, samt att förbundet bör taga de mått och
steg, som må finnas lämpliga ooh ägnade att verksamt trygga freden mellan
staterna. I sådant fall skall generalsekreteraren omedelbart sammankalla
rådet på begäran av vilken som helst av förbundets medlemmar.
2. Dessutom förklaras att envar av förbundets medlemmar äger att
vänskap-ligen fästa församlingens eller rådets uppmärksamhet på varje omständighet
berörande de internationella förbindelserna, som hota att störa freden eller det
goda samförståndet mellan folken, varpå freden beror.
Detta är rätt och slätt en förhandlingsordning, till tjänst för alla
som uppriktigt vill fredlig samlevnad, men utan något hot om
repressalier mot den som nekar att utnyttja förhandlingsordningen.
Dess funktion blir i princip vad förlikningsinstitutionen är vid strider
på arbetsmarknaden: ett fredsinstrument till båda parternas tjänst
och i det helas intresse, men utan domarmyndighet, om parterna
vägrar acceptera förlikning.
Ett sålunda begränsat medlemskap i folkförbundet, med
uteslutande av sanktionsförpliktelsen, kan se ut som ett helt återvändande
till neutralitetspolitiken före världskriget. Så har också saken på
många håll blivit formulerad, när frågan varit under diskussion.
Parallellen håller dock icke helt, och läget kan knappast med någon
grad av sannolikhet väntas bli detsamma i en eventuell ny konflikt
som det var under världskriget. Så mycket reell innebörd måste
finnas, om icke i vårt medlemskap i folkförbundet så under alla
förhållanden i vår fredsvilja, att opinionen i vårt land icke kan
förbinda sig att visa samma välvilja mot en fredsbrytare som mot en
överfallen fredlig stat. Sandler berörde detta problem i sitt
uppsalatal då han hävdade, att innebörden av vår neutralitet icke kan pressas
dithän, att vi skulle erkänna full likställighet mellan stater som
kränker rättsordningen och stater som respekterar densamma. Han
möttes med repliken att en sådan reservation gör vår neutralitet
farligt oklar. Den farhågan är överdriven. Det finns övergrepp som är
så klara, att ingen tvekan kan råda om vem som är fredsbrytaren.
Är saken oklar, är strikt neutralitet naturlig och självklar.
Detta har i vissa lägen icke materiell betydelse. Handeln och
det officiella umgänget kan fortgå korrekt även då folkmeningen är
starkt upprörd. Men en enhetlig nationell opinion, som känner sin
rättskänsla kränkt, har en potentiell betydelse. Möjligheten att den
får materiella följder ökas, ju närmare kränkningen kommer in på
livet.
När förutsättningarna för garantiförbindelser icke är för handen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
