Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - Balticus: De tre baltiska diktaturerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Balticiis
följd att de båda fraktionerna inom den estniska arbetarrörelsen
ånyo närmat sig varandra. Sedan början av 1936 består det en
aktionsgemenskap mellan höger- och vänstersocialisterna och "Rahva
Söhna" utges gemensamt. Emellertid har splittringen fortsatt i det
att en särskild grupp socialistiska fackföreningsmän under ledning
av Johanson separerat sig och vägrat samverka med de båda
fraktionerna. Denna grupp, vilken egentligen saknar varje
existensberättigande och vars tillvaro låter förklara sig på rent personliga
grunder, har anhängare i en del fackföreningar och är företrädd i
arbetarkammaren. Slutligen finnes även illegalt verksamma
kommunister.
Den estniska halvdiktaturen bemödar sig emellertid om att
återinföra formerna för en rättsstat. Päts har under de senaste åren
upprepade gånger förklarat, att det nuvarande tillståndet blott utgör
en övergångsform till en demokratisk författning. Päts, general
Lai-doner och mrikesminister Enpalu har upprepade gånger i regeringens
namn förklarat, att Estland icke skall beträda den lettiska autoritära
regimens väg. I början av år 1936 arrangerade regeringen en
folk-omröstning för avskaffandet av den fascistiska regeringsformen av
år 1933, vilken alltså efter tre år med 80 % av de avgivna rösterna
blev upphävd. För utarbetande av den nya författningen lät
regeringen sammankalla och välja en nationalförsamling. Valen ägde rum
i december 1936. Man tillät emellertid inte de politiska partierna att
återupptaga sin verksamhet. Full agitations frihet fanns blott för de
regeringsvänliga kandidaterna, de fosterländska. Oppositionen
bojkottade valen. Fyra förutvarande statsäldste (Tönnison, Teemant,
Piip och Kukk) riktade till regeringen en gemensam protest, som
väckte det största uppseende i landet, trots att man kunde erfara
därom blott genom den finländska pressen. Oppositionen besatt
emellertid vissa möjligheter till agitation och erhöll en betydande
representation i nationalförsamlingen. Den kunde därigenom öva
inflytande på gestaltandet av den nya författningen i demokratisk
riktning och kunde även utnyttja nationalförsamlingen såsom
agitationsplattform. Det var därför ett fel av oppositionen att bojkotta
valen och på så sätt frivilligt avstå från en kampposition i kampen
mot diktaturen.
Den av tvenne kamrar bestående nationalförsamlingen slutförde
sitt arbete den 13 augusti 1937 och antog den nya estniska författ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
