Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1938 - Balticus: De tre baltiska diktaturerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De tre baltiska diktaturerna 35
ningen. Den är promulgerad av statsäldsten och har redan trätt i
kraft.
Författningen är såtillvida demokratisk att den förutsätter allmänna
val för underhuset (första kammaren). Att åldersgränsen därvid
blivit höjd till 24 år begränsar visserligen ungdomens politiska
rättigheter men ändrar icke valens allmänna demokratiska karaktär.
Detsamma gäller om en annan viktig ändring, enligt vilken Estland
indelas i 80 valkretsar, som var och en väljer blott en representant,
varvid valen avgöres enligt det engelska systemet med enkel
majoritet. Proportionalitets- eller majoritetsval är slutligen dock en
praktisk fråga och ingen avgörande principfråga i en demokrati. Därför
kan detta system under gynnsamma omständigheter bli direkt
farligt för dagens regim. Mera inskränkande, speciellt för den
socialistiska oppositionen, är den finansiella bestämmelsen, enligt vilken
varje kandidat nödgas deponera 250 estniska kronor, som går
förlorade i det fall att han icke blir vald. Då socialisterna blott förfogar
över mycket små medel, kan de blott uppställa kandidater i mer eller
mindre säkra kretsar.
Den nya författningen är såtillvida odemokratisk, att den
förutsätter ett icke-folkvalt överhus, en andra kammare, och tilldelar
statspresidenten utomordentliga maktbefogenheter. Överhuset består av
40 ledamöter. 10 av dessa utnämnas direkt av statspresidenten, de
övriga 30 väljas av olika ståndskorporationer. Dessa är tillskapade
under inflytande av fascistiska korporativa idéer, men
representanterna väljes dock fritt av medlemmarna i korporationerna.
Arbetarklassen erhåller blott tre representanter (för industrin, jordbruket
och de intellektuella). Det estniska överhuset är en mycket
odemokratisk institution av en typ som är bekant från censusvalen under
förkrigstiden. Naturligtvis kan detta överhus ej ens i ringa mån vara
representativt för folkstämningen. Det är tänkt som en reaktionär
broms mot det demokratiskt valda underhuset. Statspresidenten har
vetorätt ifråga om alla lagar med undantag för statsbudgeten och
vallagen. Men om underhuset ännu en gång med Vs majoritet
antager lagförslaget måste han låta det få gällande kraft. Om
underhuset med absolut majoritet uttalar sitt misstroende för regeringen,
har presidenten rätt att antingen låta regeringen falla, låta utskriva
nyval till underhuset eller lämna regeringsfrågan till avgörande i
överhuset. Skulle också överhuset uttala ett misstroendevotum, måste
presidenten utskriva nyval till båda kamrarna. Skulle också de båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
