Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 20 febr. 1938 - Händelser och spörsmål - Sovjetunionen och Centralasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jländelser och spörsmål 111
storlek, kunde det dock ej för Komintem ersätta den förloi-ade centrala)
positionen. Från deniiia tid är »den röda farajn» intet annat än m
borgarklassens metod att skrämma de politiska barnen och införa fascismem —
numera komimeir icke »en stor del» utan hela faran för de europeiska
demokratierna från höger. I viss mån kan m-ain även säga attt det tyska
kommunistpartiets krosisiamde fick en in rikes poiliti sik följdverkan för
Sovjetunionen: den starka rent kulturella och ideologiska verkan som den’
mäktiga Berliufilialen dock utövade föll bo<rt, varigenom isoileringen mot
väster blev lättare genomförbar. Hela läget pekar på en, »asiatisk»
period i rysk politik i motsats till 1920-talets europeiskt-revoluti|onära.
Den fasta kärnan i »det röda väldet» i Centralasiten, Mongoliska
folkrepubliken grundades 1922 på ruinerina av »vitryssiejn» Unigeiin-SternbergS’
och buddistpåven Hutuktuns statsbildn’iing. Den är redan e,n militär faktor
av betydelse och ej utan social stabiliitet, har relativt självständiig sftällniin^g
till Sovjetunionen och en egen legation i Moskva;. På ömse sidor om detta
vidsträckta territorium gruppera sig andra »röda» statsbildningar, i öster
republiken Taninu-Tuva) (Tuvinska republiken) och det gamla kinesiska
lydlandet Öst-turkestani (Sin-kiang — det nya territorie,t). Här har länge
kaos rått: den starkt »röda» provinisregeringen i Urumtsji (norra delen
av landet) har stritt med det muhammedanska tungan väl det i söder
— bakom vilket åter stått engelskt inflytande. Nu synes, den
sovjet-in/fluerade provins re geringqn ha segrat — och därjämte dess röda karaktäi’,
ha accentuerats. »Sovjetunionens» övriga delstater — Turkmenistan,
Us-bekistan, Tadjikistan och Kirgisiien] — ha fått en ny »de faktomedlem».
Väster ut från Mongoiliet åter ligga de provinser av egentliga Kina
som antingen direkt räknades till de sovjetkintesiska områdena eller voro
starkt influerade därifrån. De ha nu omorganiserats till mera
folkfronts-liknande områden och bilda det röda, innerasiatiska områdets västra
utposter mot den japanska expansioinen. Såväl i Chakar som Shansi äro
striderna redan igång. — Läget inom central re,ge ringens egientliga
om»-råde klarnar alltmer för ett effektivt försvar: liksom i Spanien kan denj
nuvarande kuo-mini-tangregimen karakterisieras som vänsterborgerlig —
liksom denna har den nu tillgripit verklig folkbeväpninig. Lika litet som
i Spanien kommer dock en seger att innebära sovjetrepubljik eller
kommunistiskt partivälde. Ett vänsterbetonat kuo-mintangstyre i viias allians
med ett legalt komm,unistparti är det sannolika — det torde även ur
Kinas egen synpunkt vara att föredraga framför ett anpassat
sovjetstyre i stil med Mongoliets. — Så mycket synies i varje fall säkert att
det ovan skisserade »röda Centralasien» (Mongoliet, Tannu-tuva,
Sin-kiang) är ett definitivt faktum. Det täcker den väldiga ytan av 3,230,000
kvkm. med c:a 5 mill. invånare och bildar söder om Sovjetunionen ett
stort »gränsterritoriumi» som gör det äni mer motiverat att anse
Sovjetunionen som en asiatisk makt. I spetsen för provinsregeringen i
Sin-kiang står den nyligen från Moskva återkomjne Malhung-ying som
formellt representerar kinesiska centralregeringen. Vilka kom&etkvqnser detta
»kondominiium» mellan röda kineser och so;\getmyndigheter kan få för
Indien och dess härsikande skikt, furstar och engelsmän, är ett kapitel
för sig. Eskil Bergen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
