Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 20 mars 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
///- och utrikes 119
Stalin, vilket i detta fall liksom i så många andra kan komma ungefär
på ett ut, trots allt räkna med sympatier utifrån. Den öppna
brevväxling mellan en ung partimedlem och Stalin, som ryssarna icke
försummat att meddela den övriga världen och som i de ryska: tidningarna
trycktes på framträdande plats, har tolkats olika men så mycket är
klart, att den ryska ledningen räknar med icke bara Ryssland.
Socia-limen kan genomföras i ett land men för dess bevarande och försvar
erfordras hjälp utifrån. Man har i detta velat lägga väl icke en
omvändelse i vanlig mening men ett annammande av just de teser, som
hade Trotski till tolk, att socialismen måste genomföras i många
länder, om den skall kunna bestå och utvecklas, världsrevolutionens
nödvändighet med andra ord. Det synes icke alldeles givet, att en
sådan tolkning är den riktiga, fast det ju ingalunda varit något för
de ryska kommunisterna omöjligt att ena dagen krossa motståndarna
för en villomenings skull och nästa dag acceptera just denna
mening. Man kan också förklara de fällda yttrandena så, att de äro
en vädjan till arbetarna i andra länder att vid ett kritiskt läge aktivt
gripa in för att hindra arbetarregimens störtande, om den nu kan
sägas vara en arbetarregim. Det är möjligt, att revolutionen då också
skulle följa som ett brev på posten eller rättare vara en nödvändig
förutsättning, men alldeles oundgängligt behöver det dock icke vara så.
Hjälp kan ju tänkas komma även från en arbetarklass, som icke är
kommunistisk.
Men kommer den? Faktiskt ligger det någon sanning i ett
påstående, att den stalinska diktaturen icke är helt väsensskild från en
fascistisk. Släktskapen kan icke fullständigt döljas, må vara att den
s. k. proletariatets diktatur siktar mot en förbättring av de ekonomiska
och sociala förhållandena, att göra dem drägliga, medan den
fascistiska diktaturen ägnar dylika ting en endast mycket förströdd
uppmärksamhet och i stället medvetet gör förhållandena sämre för de
breda massorna.
EN SÄREGEN DIKTATUR, om man ens har rätt att kalla den
diktatur, är den som råder i Mexiko. Att den faktiskt föreligger lönar
det sig kanske inte att bestrida, men de demokratiska formerna har
man sökt bevara och den generösa gest varmed presidenten Gardenas
föreslog begränsning av presidentmakten säger väl alltid något.
Maktfullkomligheten där vilar i varje fall på den fackliga rörelsen och man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
