Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 20 mars 1938 - Tingsten, Herbert: Den materialistiska historieuppfattningen i »Den adertonde Brumaire»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 Herbert Ting st en
ut på att förklara varför bönderna — som han förutsätter — önskade
en napoleonsk diktatur. Detta säges väsentligen vara en följd av den
napoleonska traditionens prestige; bönderna stödde Napoleon III
på grund av ideologiska föreställningar, som uppkommit under
Napoleon I ooh då svarade mot böndernas intressen; dessa
föreställningar bevarade, anser Marx, sin makt över bönderna trots att de icke
längre utgjorde uttryck för deras verkliga intressen. Den stora
revolutionen hade gjort de franska jordbrukarna till fria bönder och
Napoleon I hade stadfäst och reglerat "de villkor, under vilka de
ostört kunde utnyttja den franska jord, de nyss förvärvat, och fritt
tillfredsställa sin ungdomliga lust till ägande". Men sedan dess har
småbruket visat sig vara en olämplig produktionsform, jordbruket
har gått tillbaka, bönderna ha måst skuldsätta sina gårdar och
utsugas nu av bankerna på samma sätt som före frigörelsen av
godsägarna. "Den samhällsordning, som i början av århundradet ställde
staten som vaktpost för det nybildade småbruket . .. har förvandlats
till en vampyr, som suger till sig dess must och märg och kastar dem
i kapitalets alkemistgryta . . ." Under Napoleon I kompenserades
skatterna genom de nya marknader, som krigen öppnade, och
genom krigsbyte; under Napoleon III utplundrades bönderna genom de
pålagor, som den växande byråkratin kräver. Den klerikalism, som
hör till de napoleonska idéerna, stod under det första men icke under
det andra kejsardömet i överensstämmelse med böndernas naturliga
tänkesätt; "men om det nybildade småbruket i sin harmoni med
samhället, i sitt beroende av naturkrafterna och sin underkastelse under
auktoriteten, som gav det sitt skydd, var naturligt religiös, blir det
av skulder pressade, i motsättning till samhället och auktoriteten
stående, till övervinnande av sin begränsning tvungna småbruket
naturligt irreligiöst." Samma tankegång tillämpas i fråga om
milita-rismen. Tidigare var arméen småbrukarnas idol; genom den
försvarade de sin nyvunna egendom och sin medborgarrätt, plundrade
och revolutionerade världen. "Uniformen var deras egen statskostym,
kriget deras poesi, fosterlandet den i fantasin förstorade och
avrundade gården och patriotismen den ideala formen av
egendomskänsla." Nu åter har bonden att försvara sig icke mot kosacker utan
mot inkasserare och exekutionsbetjänter; armén består icke av
bönderna, utan av trasproletariatet.
Marx kommer alltså till slutsatsen, att alla napoleonska idéer "äro
det outvecklade, ungdomsfriska småbrukets idéer, de äro en orimlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
