Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 20 mars 1938 - Tingsten, Herbert: Den materialistiska historieuppfattningen i »Den adertonde Brumaire»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’’Den adertonde Bruniaire ’ 139
för det småbruk, som överlevt sig själv. De äro hallucinationer
under småbrukets dödskamp, ord som förvandlats till fraser, andar,
som förvandlats till spöken." Den napoleonska dynastin
representerar "icke bondens upplysta förnuft utan hans vidskepelse, icke hans
omdöme utan hans fördom, icke hans framtid utan hans
förgångna ..." Ur intressesynpunkt ha bönderna gjort ett misstag:
"böndernas intressen stå alltså icke längre, liksom under Napoleon, i
överensstämmelse med utan i motsättning till bourgeoisins intressen,
till kapitalet. De finna alltså sina naturliga bundsförvanter och ledare
i städernas proletariat, vars uppgift är att omstörta den borgerliga
ordningen." Napoleon III, som försvarade den borgerliga ordningen,
var alltså i själva verket böndernas fiende. En del bönder ha också,
betonar Marx, insett detta, och detta förklarar motståndet mot den
nya regimen i en del departement. Men statsstrecket och det nya
kejsardömet voro nödvändiga "för att befria massan av den franska
nationen från traditionens tryck och i sin renhet utforma
motsättningen mellan statsmakten och samhället." Småbruket kommer,
antyder Marx, att ytterligare förfalla och därmed skall det på dess
grundval uppförda statsskicket störta samman.
Vid en kritisk analys av Marx’ tankegång bör naturligtvis ingen
vikt läggas vid de felaktigheter, som bero på en vid bokens
utarbetande naturlig brist på kunskap om det faktiska läget. Endast i
förbigående skall erinras om att dylika fel finnas av den art, att redan
genom desamma framställningen förryckes. Så t. ex. utgår Marx från
att massan av franska jordbrukare vid denna tid skulle ha varit
självägande, och han likställer därför genomgående jordbrukare och
småbrukare ; i realiteten torde mindre än en tredjedel av
jordbrukarna ha varit självägande (jfr Seigndbos’ förut nämnda arbete).
Likaså är det uppenbart, att Marx på grund av att skuldsättningen
inom jordbruket var särskilt stark vid denna tid överdrivit småbrukets
svårigheter. Viktigare är att Marx knappast synes ha gjort ett försök
att närmare utreda sociala och politiska förhållanden inom olika
områden; resultaten av de olika valen bli exempelvis endast i största
korthet berörda. Med stöd av vissa historiefilosofiska principer bygger
Marx upp en konstruktion på en ytterligt smal grundval av fakta.
Det speciellt "materialistiska" i Marx’ tankegång är tydligen
uppfattningen, att den napoleonska ideologin under det första
kejsardömet svarade mot jordbrukamas intressen och därför fått ett starkt
grepp om bondeklassen. Det viktigaste skulle härvid vara, att prin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
