Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 20 mars 1938 - Viennensis: Varför gick Österrike under?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 Viennens^is
fungerade visserligen den exekutiva makten tämligen bra i Wien och
någorlunda ute i landet, ooh även gentemot nazisterna som tyckte
tempot för sina framsteg vara för långsamt.
Då genom omvälvningen i Tyskland den 4 februari i år de sista
hindren för en skarpare erövringspolitik undanröjdes, kunde det inre
framträngandet i Österrike stödjas av ett starkare tryck utifrån.
Mötet i Berchtesgaden och tillsättandet av en nazistisk polisminister
legaliserade i praktiken nazismen och gav den möjlighet att förbereda
stöttruppema och partiorganen på övertagandet av makten.
Storm-avdelningarnas uppmarsch i Wien på kvällen den 11 mars verkar
mycket mindre konststycke, om man under veckor sett dem öva i
Wienerwald framför näsan på polisen.
Först rörde det sig emellertid om ett fullständigt omläggande av
det Dollfuss-Schuschniggska antagandet. Då det visat sig
ogenomförbart både att undertrycka båda oppositionerna ooh att så
småningom ideologiskt vinna dem för fosterländska frontens totalitet,
försökte Schuschnigg i sista ögonblicket att ändra om hela
organismen. Genom att medge vänstern samma frihet som i Berchtesgaden
framtvingats för högern skulle jämvikten återställas. Fosterländska
fronten skulle bli ett slags parlament, där nazi skulle företräda "das
Volkspolitische Referat" och socialisterna den sociala
arbetsgemenskapen medan centralledningen skulle förbli i händerna på de klerikala.
Det är möjligt, att icke ens Schuschnigg personligen hade denna
’nya konstruktion klart utanbetad. Hos de klerikala i allmänhet var
helt enkelt fruktan för nazisterna bevekelsegrunden till de plötsliga
ropen på hjälp från de förut fågelfria röda. I de officiella
enhets-fackföreningarna, vars funktionärer utnämnts av regeringen,
övergick initiativet helt och hållet till socialisterna liksom i de flesta
företag. En ny chans för Österrikes räddning syntes dyka upp. Men just
detta var vad hakkorsmännen icke ville och som icke alls svarade
mot det de efter berchtesgadensamtalet med otålighet förberedde,
nämligen den totala maktens erövring. För dem var redan ett
genomförande av de schuschniggska reformerna i sakta tempo
knappast antagbart, men en legalisering av anbetarrörelsen hade gjort det
i Berchtesgaden uppnådda fullständigt illusoriskt. De ville ju alls
icke vad vissa klerikala kretsar intalade sig, en försoning mellan
likaberättigade, ett slut på de ömsesidiga angreppen. Vad de ville
var snabbast möjliga utnyttjande av det nya läget för ett
framgångsrikt avgörande angrepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
