Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1938 - Nyborg, Sven: Tredje rikets kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredje rikets kris 289
1 dess proletära form marxismen, så måste man samtidigt betona att
det gäller ett problem, som i denna form och i detta omfång endast
äger giltighet för den tyska utvecklingens speciella egenart. Den
tyska fascismen kan överhuvud taget icke jämföras med någon annan
diktatur. Ej heller är småborgaren på förhand reaktionär och
fascistisk, maktlysten och begeistrad för krig. Alla dessa alltför snabba
slutsatser ta icke hänsyn till det levande livets mångsidighet.
Småborgarna kunna mycket väl vara bärare av framstegen och vara
demokratiska beroende på det konkreta historiska läget och landets
ställning. För svenskar måste det av imångahända skäl falla sig svårt
att förstå de tyska händelserna. Här finns en avundsvärd utjämnad
social struktur. Det finns ingen skarp klyfta mellan arbetare och
bönder, emedan Sverge knappast känner till någon skarp skillnad
mellan stad och land, vilket icke minst beror därpå att industrin ofta
uppstått på landsbygden ocih har en helt annan historia än den tyska.
Icke blott förhållandet mellan de olika skikten och klasserna i Sverge
är av historiska skäl bättre än i Tyskland. Även den svenska
nationens förhållande till världen i övrigt bjuder långt mindre problem än
det tyska folkets. Att Sverge förskonades från världskriget är blott ett
uttryck för detta läge, men för övrigt samtidigt också en mycket
viktig orsak till landets snabba utveckling.
Tyskland trängdes redan för årtionden sedan in på den industriella
utvecklingens linje. Det visade sig att befolkningen icke kunde existera
under de gamla formerna för produktion och samfärdsel. Marxismen
hälsade denna industrialisering, befordrade och understödde den, icke
blott för att förbättra de nuvarande förhållandena utan också i den
fullt riktiga känslan att det moderna socialistiska samhället blott kunde
uppstå ur ett fullmoget kapitalistiskt. Därav kom det sig att de
feodala klasserna, hantverkare och bönder, gemensamt kämpat mot den
revolutionära bourgeoisin och det moderna proletariatet vid
revolutionen 1848 och bildat front mot liberalism och marxism. Å andra
sidan garanterade det kommunistiska manifestet den revolutionära
bourgeoisin understöd från de moderna industriarbetarna. Ju
modernare den tyska arbetarrörelsen blev, ju klarare Tyskland utvecklade
sig till en industristat, desto bestämdare var arbetarklassen inställd på
att den industriella utvecklingen icke fick avstanna. Desto mer satte
de sin för^hoppning till utvecklingens kontinuitet och sökte undvika
starka skakningar och katastrofer samt avsvuro många tidigare
föreställningar. Samtidigt omfattade andra skikt den av den moderna
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
