Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petersson, Olof: Rationalisering och arbetslöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rationalisering och arbetslöshet 343
Denna definition utesluter en form av rationalisering, nämligen
den som bygger pä kapitalbesparande uppfinningar. Det vackraste
exemplet på en sädan uppfinning är nog den trådlösa telegrafen. I
den hittillsvarande utvecklingen har emellertid sådana uppfinningar,
som utan att förlänga investeringstiden möjliggöra en
produktionsökning, varit av underordnad betydelse. F. ö. torde den teoretiska
behandlingen av de speciella problem, som denna rationaliseringsform
erbjuder, inte innebära några större svårigheter sedan de
orsakssammanhang klarlagts, som göra sig gällande vid den form av
rationalisering som här åsyftas.
Det är ett flertal faktorer, som .samverka till att åstadkomma en
viss efterfrågan på arbetskraft. Efterfrågans förändringar avläsas i
efterfrågepriset. Stigande efterfrågepris är ett uttryck för ökad,
sjunkande för minskad efterfrågan.
Utan att begå några svårare misstag kan man säga att
svängningarna i efterfrågan på arbetskraft och nationalinkomstens
förändringar ske parallellt — dock inte proportionellt. Alla utgifter
efterfråga i större eller mindre grad arbetskraft. Detta gäller även
den del av inkomsten, som användes till sparande. Enda skillnaden
är att denna del av inkomsten riktar sig mot produktionsvaruindustrin
under det att den andra delen vänder sin efterfrågan mot
konsumtionsvarorna.
Orsakssambandet mellan arbetskraftsefterfrågans och
nationalinkomstens förändringar kan framställas på följande sätt. Om
nationalinkomsten — det samlade produktionsresultatet alltså — ökas
måste de samlade utgifterna bli större och därmed stiger efterfrågan
på produktionsmedel (detta gäller dock endast under förutsättning
att ingen inkomstökningen motsvarande kapitalexport till andra
länder förekommer). I vilken grad utgifterna efterfråga arbetskraft
blir emellertid beroende på det ekonomiska livets utformning — det
kommer att bero på i vilken riktning de övriga produktionsfaktorerna
utvecklas, produktionsmetoderna och konsumtionens inriktning.
För denna framställning är det tillfyllest att vara medveten om
detta förhållande mellan nationalinkomst och efterfrågan på
arbetskraft samt efterfrågans inriktning mot olika produktionsmedel.
Arbetskraftsefterfrågans påverkan av befolkningsutvecklingen,
arbetstidens och arbetsintensitetens förändringar och säsong- och
konjunkturväxlingarnas inverkan kunna vi i detta sammanhang lämna
åsido.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
