Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petersson, Olof: Rationalisering och arbetslöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 Olof Petersson
I fortsättningen kommer ofta ordet nationalinkomst att nämnas.
Därmed menas det totala produktionsresultatet. Att mäta dess
förändringar är ogörligt utan att avgränsa inkomstbegreppet. Vi anta
sålunda att nationalinkomstens förändringar återspeglas i den
sammanlagda produktionens värdesumma vid konstant prisnivå. Alltså
bortse vi från den inkomst som ej kan mätas däri. Detta gäller t. ex.
fritiden och försvarsapparaten. För den uppgift som föreligger här
torde en sådan avgränsning vara ändamålsenlig och berättigad.
Av det sagda framgår att rationaliseringens inverkan pä
arbetskraftsefterfrågan är intimt förknippad med hur den påverkar
produktionens omfattning. Höjes nationalinkomsten är det troligt att en mer
eller mindre stegrad efterfrågan på arbetskraften blir följden. Här
ha vi sålunda ett problem av central betydelse. Teoretiskt kan det
endast lösas om vi ha klart för oss vad som drivit fram
rationaliseringen.
Ett andra betydelsefullt problem är, hur en given efterfrågan på
produktionsmedel fördelas på de olika producentgrupperna. Också
för det problemets lösning fordras kännedom om rationaliseringens
drivkrafter.
Incitamentet till en rationalisering utgår från en
jämviktsförskjutning mellan de olika produktionsfaktorernas lönsamhet. Denna kan
vara beroende på att ett produktionsmedel fördyrats i förhållande till
de andra. En löneförhöjning driver sålunda fram rationalisering.
Eller den kan vara beroende på att en ökad teknisk insikt gör det
fördelaktigt att redan vid den gällande lönenivån förlänga
produktionsomvägen. Även i detta fall är det alltså fråga om att
arbetskraften i förhållande till sin produktivitet blivit dyrare än kapitalet.
För att en rationalisering skall tillgripas fordras uppenbarligen
såväl en viss lönenivå som tekniska förutsättningar.
En jämviktsförskjutning kan även äga rum genom att
proportionerna mellan mängden av olika produktionsmedel förändras. En
ökning i sparandet förbilligar kapitalet. På så sätt utlöses en
rationalisering.
Det är en ganska vanlig uppfattning att tack vare en rationalisering
förbilligas produkterna och stegras som följd härav efterfrågan på
dessa eller andra produkter så mycket, att någon arbetslöshet ej
uppstår trots att arbetsinsatsen på varje produktenhet minskats. Detta
resonemang tillämpas huvudsakligen på den rationalisering, som
utlöses av kostnads förbilligande tekniska framsteg. Man menar att det
skapas ny köpkraft antingen hos konsumenterna^ som få varorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
