Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 31 aug. 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och titrikes 370
mera att ta som ett led i en valagitation, där man f. ö. haft mycket
lite att komma med i oppositionsväg. Påståendet är annars tämligen
enfaldigt, ty vad som från socialdemakratiskt håll än lovats, inte har
det varit att förhindra ekonomiska kriser, allra minst i andra
länder. Men vad man lovat försöka är att om möjligt förhindra
verkningarna av en eventuell depression att med samma förödande
verkan sprida sig till vårt land som fallet var förra gången. Det betyder
nu inte att förhindra krisen som sådan men väl att söka vidtaga
sådana åtgärder, att den må kännas så lite som möjligt, att sätta
i gång arbeten, som kunna ge om inte fullgoda så dock arbetstillfällen
och att överhuvud söka lindra för de människor, som bli drabbade.
Åtskilligt kan göras, det visade krisåtgärderna förra gången, och
man torde ha rätt hoppas, att det bör kunna bli mera nästa. Så långt
har man fattat socialdemokraternas utfästelser rätt, att de vilja göra
allvarliga försök att komma till rätta med uppdykande besvärligheter
och icke stimulera till sådant, som kan förmodas endast förvärra
läget, som den då sittande regeringen gjorde 1931—32. Men mera
har icke lovats.
DET FINNS MÅNGA sätt att stödja konjunkturen. Man kan
förresten tveka om de alla med rätta kunna kallas för stöd, ty väl
skapas arbetstillfällen men icke alltid på sådant sätt, att det rimligen
kan sägas, att det länder landet till nytta.
Det är t. ex. ett bekant faktum, att arbetslösheten i Tyskland
försvunnit eller i varje fall bringats att kraftigt sjunka under
nazistregimens tid, men det säges icke lika ofta av nazisterna hur detta
åstadkommits. Den tyska utvecklingen ter sig ju mycket bra ställd
jämsides mied vad isom imträffat på många andra håll, framför allt om
jämförelsen endast göres med läget vid den tidpunkt, då det var
som värst.
I l^skland fanns det 1929 omkring 1,9 milj. arbetslösa och siifran
steg 1932, då nazismen hade sin högkonjunktur, till över 5,5 milj.
1937 var den endast en knapp miljon. Det hörs bra, ty om alla dessa
arbetslösa fått arbete, är det förvisso något att skriva upp på
nazismens kreditsida. Motsvarande siffror för England voro 1,2 milj.
1929, 2,75 milj. 1932 och 1,4 milj. 1937, en utveckling som inte alls
verkar så bra på ytan. Uppgifterna böra till en början kompletteras
med upplysning om antalet sysselsatta. Om den engelska
arbetslösheten var större 1937 än 1929 relativt sett i England än i Tyskland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
