Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 31 aug. 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 371
så var detsamma fallet med antalet sysselsatta. En del tyska arbetare
förefalla med andra ord ha försvunnit.
Det är just vad de gjort. De redovisas varken som sysselsatta eller
som arbetslösa. De föras på helt andra konton. Nazismen har funnit
på den geniala idén att ge människorna något att göra utan att dock
uträtta någonting. Armén har svällt. Den är 600,000 ä 700,000 man
större än den var före naziregimen. De nya soldaterna äro icke
sysselsatta i produktivt arbete men de äro heller icke i vanlig
mening-arbetslösa. Och nazismen har skänkt Tyskland också en annan armé.
1 arbetslägren lära finnas omkring 300,000 man. Inte heller de äro
arbetslösa, men det är en lek med ord att kalla dem för sysselsatta
i detta ords vanliga bemärkelse. Det finns dessutom ännu en tredje
armé, nazismens speciella, de svarta stormtrupperna, som uppgivas
rymma nya 300,000. Flotta och flyg kräva också bemanning. Det
har gissats på 200,000. Enbart dessa fyra grupper ge tillsammans bort
mot 1,5 milj. man. Därtill kommer ett okänt men icke ringa antal
som hålles i "sysselsatt" i befästninglsbyggniader, i poliskårer, i
partiorganisationerna o. s. v. Hur många det är, ja därom vet världen inte
stort men att de icke äro få torde vara ganska säkert.
Alla dessa äro alldeles riktigt icke ai^betslösa, men fylla de någon
förnuftig funktion i samhället? Produktivt arbete utföra de icke. De
nära icke samhället utan tära på dess resurser. Det vore faktiskt att
föredraga, om dessa många hundra tusen i stället placerades vid
beredskapsarbeten, reservarbeten, allmänna arbeten eller vad man vill kalla
dem. Då kunde åtminstone något ekonomiskt nyttigt vinnas, även
om kostnaderna ställde sig dryga. Med det tyska systemet bli
kostnaderna ännu drygare och ingenting alls vinnes. Om andra länder
ville öka sina arméer på samma sätt som Nazityskland och hitta på
allt det andra med arbetsläger och annat, skulle arbetslösheten även
på dessa andra håll kunna nedbringas, ja för ett land som vårt skulle
det väl bli ganska svårt att finna tillräckligt med folk för alla dessa
uppgifter.
Att det inte i första hand är till produktivt arbete de forna
arbetslösa satts, visas också av produktionssiffrorna. Jämfört med England
har industriproduktionen mellan 1929 och 1937 stigit i Tyskland med
knappa 17 proc. men i England med nära 23 proc. Framställd
elektricitet har ökats i Tyskland med 49 proc. men i England med 122
proc. Stålproduktionen, den enormt stålslukande rustningen till trots,
har ökats med 18 proc. i Tyskland men med 19 proc. i England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
