Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 10 okt. 1938 - Fransson, Evald: Socialism och uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442 Evald Fransson
som utan religiös "infektion" knappast skulle ha nått sin tabuartade
styrka. Följden härav är, att det kräves årtionden av socialistisk
kamp för att lära människorna inse, hur relativ och historiskt
betingad denna äganderätt är. Men hade människorna varit lite mera
rationellt inställda, skulle reformerna här ha kunnat ske mycket
snabbare.
Den ovan antydda kritiken innebär ingalunda, att den kristna
etikens värde förnekas; det hävdas bara, att den som ämne på
barnaskolans schema i sin nuvarande form är i behov av anpassning och
översyn efter det moderna samhällets krav. Att helt avskaffa
religions- och moralundervasningen vore väl knappast lämpligt. Vi måste
böja oss för all erfarenhet som säger, att tro i någon form är för
människan så konstitutiv, att en tro endast kan ersättas av tro på
någonting annat. Härvid öppnar sig då tvenne reformvägar. För
det första skulle man kunna tänka sig, att den nuvarande
konfessions-bundna religionsundervisningen så starkt kunde reformeras, att den
från socialistiska synpunkter kunde godtas. Kristendomen skulle
därigenom få behålla sin plats som den främsta bland religioner
och moralsystem, och det nära sambandet både historiskt och
moraliskt i centrala punkter mellan kristendom odh socialism talar i viss
mån härför. Åsyftade reformväg innebär alltså, att man i
religionsundervisningen skulle spränga in socialistiska synpunkter av den art,
att de kan sägas vara allmänt godtagna som riktlinjer för
handlingslivet på samhällslivets övriga områden. Detta förutsätter, att vissa
krav tillgodoses. Här möter först kravet på reformerade
handledningar för lärarna. De nuvarande håller icke måttet från
socialistiska aspekter. De tar för litet hänsyn till de ekonomiska faktorernas
roll i utvecklingen, de förbiser, hur mycket av profetismen, den
framväxande kristendomen och religionsstriderna har sina rötter i
och kan förklaras ur tidens ekonomiska och sociala status. Här möter
ännu den föråldrade uppfattningen, att "idéerna göra historien", allt
får prägeln av eviga, oföränderliga idéer, som tidlösa sväva i molnen
i ett slags lufttomt rum. Genom att så frigöra det ideella från det
materiella förfalskas verklighetssynen, och i praktiken leder detta
till att en hel massa metafysiskt och tidsbetingat bråte, som ej har
ett dyft av värde för vår egen tid, alltjämt bibehålles. Vidare
framstår som ett viktigt önskemål, att den religiösa undervisningen drar
en skarp och klar gräns mellan tro och vetande. Den ideliga
sammanblandningen av dessa artskilda kategorier är direkt skadlig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
