Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 10 okt. 1938 - Fransson, Evald: Socialism och uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialism och uppfostran 445
begränsning. Andra religioner, moralsystem och personliga
föredömen innehåller en rik fond av etiska ferment, att de bör medtagas
som komplement till den rent kristna etiken. "Det är illusion och
övermod i förening att påstå, att vi skulle kunna leva på renodlad
kristen dygd." (Fogelqvist). Vidare skulle en slik reform
underlätta undervisningen för de stora skaror lärare, som är religiöst
likgiltiga eller direkt avvisande. Dessa lärarkategorier torde kunna
uppskattas till minst 80 proc. av samtliga lärare. Även från icke
religiösa synpunkter måste beklagas att så är fallet. En människa,
som talar mot bättre vetande, en högerman som pläderade för
socialism eller vice versa, skulle av alla Jbetraktas som en karaktärslös
individ. Men är det inte just något liknande som sker, när en religiöst
indifferent eller direkt avvisande lärare tvingas att tala, som om han
trodde? Det påstås, att barnen äger en stor förmåga att intuitivt
genomskåda de vuxnas oärligthet, odi därför måste det vara en
betänklig sak, att det som framställes som eviga sanningar och högsta
rätt, svärtas ner av sken och förställning. Även om vi från
socialistiska synpunkter ej hade något att invända mot den nuvarande
religionsundervisningen, så är detta intellektuella renlighetskrav fullt
tillräckligt att motivera en ändring fhän emot konfessionslöshet. Med
all sannolikhet skulle en samhällelig etik lättare kunna beredas plats
inom en bekännelse- och dogmfri undervisning.
Man behöver ingalunda vara någon kristendomshatare för att hävda
synpunkter, som ovan framförts. Den kristna etiken rymmer vissa
värden, som är tidlösa och allmängiltiga fundament för all mänsklig
samlevnad. Men vid sidan härav bär den ock på ett magiskt och
anti-rationellt arv, som då det utan nödvändig anpassning får göra sig
gällande inom modernt samhällsliv, leder till icke önskvärda
konsekvenser. Man kan icke i längden förbise, att det från skilda håll och
synpunkter kan resas en objektivt sett stark kritik mot det nuvarande
låt-gå~systemet. På intet annat område accepterar människorna så
lätt hämmande traditioner, emedan religiös tro för de flesta är
detsamma som att icke tänka. Så länge kristendomsundervisningen ej
blir grundligt reformerad, råder ingen full tankefrihet i detta land,
ett krav som arbetarrörelsen omöjligen kan släppa. Typiskt är, att
denna undervisning står i absolut motsats till de principer, som
gäller för den profana. På Uppsala universitet står Thorildordet:
"Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större." De orden är i
dag en lögn; ingen människa kan ange, vad som är rätt, utan den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
