Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 31 okt. 1938 - Berendsohn, Walter A.: Tysk emigrantlitteratur 1933—1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysk emigrantlitteratur 1933—1938 511
andra är en täckmantel, i värsta fall en utsmyckning, ett verk av
andra ordningen. Det finns i Tyskland i runt tal 60 större
litteraturpris, som hitintills fördelats på ungefär 120 diktare. Och ändå klagas
det från vederbörligt håll, ja, det kommer också en bekännelse från
ämbetsmannasidan, att det inom den nya nationalsocialistiska
litteraturen endast finns få goda skådespel, berättelser och romaner och att
marschvisan härskar inom lyriken. Det som ersättning för nobelpriset
stiftade Deutschlandspriset för litteratur tillföll år 1938 den
österrikiska Hitler-Jugend för ett litet häfte krigiska marschsånger. Priset
höjdes från 12 till 200,000 och användes för byggandet av ett
vandrarhem. Tyskland drar sig tillbaka från kulturfolkens andliga tävlan
för att främja den marscherande krigsbegeistrade ungdomen. I det
Tredje riket har man fått fram ett nära sammanhang mellan
makt-politik och litteratur. Det är likriktningens innebörd. Dr Hellmuth
Langenbucher, tjänstgörande litteraturhistoriker vid
propagandaministeriet, skildrar den upprensade litteraturen som "Volkshafte
Dich-tung der Zeit" (tredje genomsedda upplagan 1937). Det saknas en
kritisk överblick, som skulle bekräfta det sagda.
Utan tvivel har nationalsocialisternas maktövertagande fört med
sig klyvning inom den tyska litteraturen. De bekämpade redan förut
en stor del inom litteraturen och konsten som "kulturbolsjevism",
t. ex. Remarques roman och film ’Tm Westen nichts Neues".
Natten före riksdagsbranden den 28—29 februari 1933 blevo också
författare arresterade. Bokbålet den 10 maj 1933 var en varning. De
frihetsälskande författarna och diktarna måste emigrera, därför att
deras liv var hotat, man har fråntagit dem grunden för deras
skapande, deras verk var utsatt för fara. På de första
expatrieringsförteckningarna 1933 funnos många bekanta namn. Händelserna voro så
överraskande, att författarna spriddes över hela världen.
Bakom hemmalitteraturen står det Tredje riket med alla sina
maktmedel. Den lilla skaran litterära emigranter kan synas hjälplös och
förlorad inför denna. Men det gick beundransvärt fort att bygga upp
en emigrantpress: i Paris ’’Pariser Tagehlatf (Georg Bernhard),
numera ’’Pariser Tages^eitung’\ och veckoskriften "Das neiie
Tage-hucW (Leopold Schwarzschild), i Amsterdam månadsskriften ’’Die
Sammhing’^ (Klaus Mann, upphörd), i Prag ’’Die neue Weltbiihne’’
och ’’Neue deutsche Blätter" (Wieland Plerzfelde, upphörd), i
Karls-bad ’’Der neue Vorwärts" samt åtskilliga andra politiska tidningar. T
Moskva grundades senare den litterära månadsskriften "Das Wort"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
