Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1938 - Fredriksson, Karl: Liberalismens renässans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liberalisfnens renässansf 547
Till detta må endast fogas den anmärkningen, att Frarikrikes
näringsliv länge var förskonat från det svåra avbräck, som enligt
mångas uppfattning tillfogats kapitalismen i Sverge genom den
lättsinniga socialdemokratiska regeringen och dess frikostiga
socialpolitik. De franska kapitalisterna hade chansen att visa vad som kunde
uträttas med kapitalismens metoder. Men spelet sköttes på sådant
sätt, att när folket slutligen miste tålamodet och drog in tyglarna,
skedde det med ett så våldsamt ryck, att både körsven och
passagerare höll på att fara på näsan.
Inför det franska exemplet måste nog resonligt folk i aMa läger
säga sig, att det är bättre om sådana ryckningar kan undvikas.
Kapitalismens val står icke längre mellan att tämjas eller icke tämjas.
Frågan begränsar sig till huruvida den ofrånkomliga inkörningen
skall ske brutalt och stäcka varje självkänsla, eller om den kan ske
så smidigt men likväl fast, att springarens naturliga ysterhet och
eldiga egenskaper kan bevaras och vändas till allmän båtnad.
Socialdemokratins tillmötesgående för en utveckling i sistnämnda
riktning blir det säkert lätt att vinna. Tre av socialdemokratins
främsta talesmän har efter valsegern tagit till orda om dessa problem ■—
Per Albin Hansson i Malmö, Wigforss i Göteborg och Sköld i
Stockholm — och samtliga har deklarerat beredvillighet att vid en
fortgående utvidgning och förankring av statens och samhällets infl3rtande
bevara ett gott titrymme för ekonomisk frihet och enskilt initiativ.
Sköld betonade visserligen, att han bara talade å egna vägnar. Men
det kan tryggt antagas att en sådan samarbetslinje för den
ekonomiska politiken har mycket stark resonans inom partiet.
Som vanligt när en hand sträckes ut, hörs det grymtningar från
hörnen. Efter statsministerns malmödeklaration om önskvärdheten av
samarbete mellan fria företagare och samhällets representanter, skrev
professor Cassel i Svenska Dagbladet:
När motståndet mot den sooialdemokratiska politilcen träder fram i bristande
företagsamhet och abnormt sjunkande efterfrågan på kapital, så är detta
motstånd icke på något sätt politisikt organiserat eller bestämt av någon ovilja
mot regeringen. Motståndet är snarare att se såsom en automatisk följd av
regeringspolitiken. Skulle icke det ovanligt tydliga klarläggande av
sammanhanget, som nu kommit fram, kunna förmå regeringen att åter tänka igenom
hela problemet, och detta från något andra synpunkter än den hittills varit
van vid?
Cassels berömda socialekonomi bör som bekant läsas tre gånger:
första gången för att avverkas, andra gången för att begripas, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
