Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 23 dec. 1938 - Edberg, Rolf: »Den sjuke mannen» som blev frisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’’Den sjuke mannen’’ som blev frisk 599
emellertid blodig, odi upprepade sammanstötningar förekommo.
Turkarna voro ännu inte mogna för den verkliga demokratin. Men Kemål
förtvivlade idke. Han trodde på sitt folk och framför allt på den unga
generationen, för vilken han och hans generation fått offra sig. 1935
gjorde han ett nytt experiment, då han lät 16 partilösa ta säte och
stämma i nationalförsamlingen. Det blir nu hans gamle stridskamrat
Ismet Inönus sak att fortsätta demokratiseringsprocessen.
En följd av det diktatoriska styrelseskicket är givetvis att pressen
är försedd med munkorg. En turk förstår emellertid inte heller ett
sådant resonemang. — Naturligtvis är vår press fri, säger han och
sätter upp ett förvånat anlete mot främlingen, som inte inser en så
självklar sak. För honom betyder det att pressen är fri, när inte staten
står som ägare till den. Ett faktum är likväl, att yttrandefriheten är
beskuren i politiska frågor, och att endast det som faller de
makthavande på läppen får publiceras. Trots detta tycks pressen uppvisa
ett personligare ansikte än i de diktaturs tyr da länderna på kontinenten.
Och man blir inte så lite förvånad, när man finner, att man kan köpa
både Izvestija och Völkischer Beobachter i tidningskiosken vid
Istanbuls central, trots att regeringen inte tolererar vare sig kommunism
eller nazism inom landet.
För den som betraktar statsverksamheten på skilda områden som
någonting av ondo bör det moderna Turkiet vara en tankeställare.
Turkiet vair tidigare ett utpräglat bondeliand, och ännu besitår 70 %
av befolkningen av jordbrukare. Jordbruket har dock genom statliga
initiativ moderniserats och effektiviserats. Men samtidigt ha också
krafttag gjorts för att skapa en nationell industri. För de utländska
koncessioner, som sugit ut landet, har man gjort livet så surt, att de
i stor utsträckning tvungits dra sig tillbaka, varefter staten lagt van^
tama på företagen. Och dessutom har staten genomfört en omfattande
industrialisering av landet, begagnande sig av femårsplaner av känt
mönster. Speciellt intresse har ägnats textil- och gruvindustriema.
Även på samfärdselns område har staten ingripit. Det var behövligt.
Järnvägarna voro få och landsvägarna i bedrövligt skick eller helt
enkelt obefintliga — en kamelkaravan tar sig fram utan landsväg.
Nya kommunikationsleder ha dragits, järnvägsräls ha lagts ut,
bro-spann spänts och landsvägar byggts. Även sjöfarten har staten laigt
under sig och utvidgat. Genom handelsöverenskommelser med
utlandet har man skapat avsättning för turkiska varor och satt det egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
