Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 23 dec. 1938 - Madsén, Lars: Norska och danska böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
624 Lars Madsén
Biimckmanns romaai har ett iinitresseväckandie uppslag. Den rike
direktören i sin funkisviilla känner att ihans familj inte är nåigon familj
längre, tror att det är penningairnas fel ooh beslutar att ibl/i fattig.
Men i stället för att skildra hur han kunde lyckas med att få
familjelivet på fötter igen genom fattigdom, uppehåller isig Brinckmann
vid hur svårt han har att ’bli av med pengarna, det blir ingen
verklig problemdebatt och det intresise, isom väckts i början, hair snart
öbbat ut.
Två almogeskildringar äro Åismund Sveerts ’’Svartjord’’ och Inge
Krokanns "Då b0ndene reiste seg". Sveems, roman är en epiiisk,
välskriven och underhållande, tämligen trovärdig, men inte alltför
originell skildring av livet på en sitöirre gård, vad som göres, köpeis, säges
och något litet tänkes. Persongalleriet är ganska traditionellt,
änkemodem, isom iStyr gården, äldste -sonen, en fyllbult och viljelöis
odug-Hng, ena dottern praktisk med gott öga till hemgiften, den andra
känslig oöh ^spröd som ett blomsiter ii hagen, en dåre, en knipslug dräng
o. s. v., ungefär samma figurer, som vi för något år sen mötte i
dansken Nils Nilssons "Kaerlighed til Jorden". Om man jämför med det
svartröda passionsdrama dansken i rå urkraft skapade av detta
material, iså ter sig den noirska varianten med sin lyriska grundton
ganska beskedliig. "Då bjz^ndene reiste seg" är lav en helt annan typ. Den
är närmast m krönika i stil med Fabian Månssons romaner, fast
ännu mer fylld med data och verkningsfulla citat ur tal, tidningar,
brev och protokoll f rån den tid, då Norges bönder reste sig mot
ämbetsmännens förtryck. Denna folkrörelse, som böirjade med
socken-föreningar med bl. a. traktens läkar-, biblioteks- och !skolfrågor på
äiina program, hela denna bonderesning har många likheter med den
senare anbetarrörelisen, ej minst däiri, att bönidema kände sig som
producerande kroppsarbetaire gentemot de löntaigande ämbetsmäninen,
och kämpade för demokrati mot all slags envälde. Denna bok är inte
en roman i vanlig mening, den har inte de vanliga, litterära
ambitionerna, m-en därigenom att iskiildringen samlats kring len av rörelsens
förgrundsgestalter, ibondien Ingbrit Sseter, kombineras intresiset för
saken med intresiset för hans personliga livsöde, och om boken också
är en smula tung, den fordrar nämligen en del själwerksamhet från
läsaren, så ger den fängslande inblickar i norsk historia och norsk
mentalitet.
Båda dessa romaner eftersträva realism, de äro, om ock i olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
