Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1939 - Hallin, Johan: 1938 års bokslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1938 ÅRS BOKSLUT
Av JOHAN HALLIN,
När man i ’fraimtideni, då dagenis isorl odh oväsen tystnat, skall
göra tipp det politiska odh morailiska bokslutet ’för 1938, kommer
Chamberlain inte att minoas isom den europeiska fredens räddare,
Hitlier inite latt anses Siomi undiertryokta isitamföirvanteiis ’befriare,
Mtisisolini kommer inte aitt kallas skiljedomare i nationemas tvist, och
splittrinigen i Frankrike kommer inte att vara fmedelpunkten för
intresset. Ett litet lands president, som våigade det yttersta för det stora
idealet — en folklig demokrati med individuell ifrihet odh humanistisk
kultur — dr Edvard Benesj, kommer aitt ei^hålla hederskransien, ty i
hans person förenades i Platons miening en filosofs utrustning med
en politikers handlingskraft. Hans mål var att skapa 6tt
demoikra-tiskt, lydkligare Stor-Europa med bättre utvecklingsmöjligheter, byggt
på folkens bästa krafter. Det är desto viktigare att i dag påpeka detta
som en värdering av fakta i fråga om den personliga iskulden till
och lansvarigheten för ett politiskt fiasko ej kan företagais förrän en
likvidering av Europas nuvarande osäkerhetstilfetånd äigt rum.
Följande frågor pocka dock särskilt på svar. Var det sudettyska
problemet endast en taktisk förevändning för Tredje rikets
utrikespolitik, och vilket verkligt mål doldes där bakom ? Hurudant var de
facto tyskarnas läge i Tjeckoslovakien? Vad var orsaken till att
Frankrike ändrade sin tnaditioniella utrikespolitik, varigenom dess
ledande ställning som europeisk stormakt blivit hotad? Vilka intres^
sen dolde sig bakom väsitmaktemas fredsviljia, var upplösningen av
Österrike-ungerska monarikin ett fel av ententediplomatin, och vilka
ha följderna blivit av dessa :fafcta?
I sin skrift "Den moderna demokratin" sysslar dr Benesj med
en undersökning av i vad mån den moderna demokratins begrepp
böfinner sig i uytveckling, och det heter där: "Den moderna
demokratin utvecklar sig silutligen också ideellt, i den bemärkelsen att den
blir till en hel filosofisk världsåskådninig, ett filosofiskt odh socialt
system, en livsuppfattning, som på olika områden genomsyrar
människans hela varelse och därigenom blir en ny demokratisk religion
för sina troende." Han följer sedan denna filosofis utvecklingsgång
över Hobbes, Locke, Montesquieu, Rousseau och Voltaire till ency-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
