Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1939 - Hallin, Johan: 1938 års bokslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Johan Hallin
klopedisterna;, Hume, Kanit, Lessiimg, Hender, Miill, den amerikanska
författningens teoretici, några av 1848 års efterträdare till den stora
revolutionen odh hela den moderna isocialisitiska iskolan. Mot
medeltidens princip om det isociialä kastväsiendet och den moderna
uppdel-ningen av isamhälleit i klasiser^, i högre och lägre limdividier, sätter han
principen om männiiskornais jämlikhet. Jag hör från höger^håll ett
missnöjt mummel mot så plebejiska åsikter, men därpå svarar Benesj:
"i lika hög grad skapa de det allmiänna minnesmärke som äir
gemenH-»sialmit föir alla och i viiSiS imån aibsitrakt, mänsklighetens minnösmärke.
Mäniskliigheten är jämte Gudsidén det högsta värde världen har och
kan ha. Det mänskliga livet är samhälfets största rikedom." Över en
avledning av begreppet ibroderskap må vi Siedan in på dem sociala odh
sedliga likställighetens område och därefter till imänniskokärlekens
idé. Mänsklighet, humanitet, är den demokratiska filosofins verkliga
innöhåll, allt annat följer därav. Friheten såsom något av det högsta
sedliga och materiella goda "begränsas endast genom att andra
mied-borgare äga samma fri- och irättigheter". Samhället behöver bestämdia
’riktlinjer, föresikrifter och lagar, alltså aaiktoritetsprinoipen, vilken
emellertid, om den icike iskall råka i strid med de ovannätmnda
idealen, inte får med våld påitvingas och inte får utövas mot folkviljan,,
såsom ’fallet är mied den absoluta mionarikin, teokratin och oligarkim.
"Demokratin utvecklar sig ständigt och nyskapas ständigt.
De-mokratiio begär bättre och fullkomliigare miämniiskor. Demokratin
är mämskliglhetens apoteos. Och detta är föir mer än demokrati, det
är ’antropokrati’, såisiom Masaryk en gång kallat det.
Humanitets-filiasofin är odkså dem lenda verkliga: looh Isanna grundvalen för en
djup och innerlig patriotism."
E. Bemesj var såsom lärjunge till den isitoire Miasaryk en
folkuppfostrare, en sann demokrat, en sann europé och humanist. Men
varför har den sista satsen i hans studie över demokratins filosofi
förintats av dagens verklighet? Satsen lyder: "I detta tecken skall också
vår stat och vårt foilk segra." Innan vi gå in på denna stora fråga,
måste vi besvara den först framställda, men problemen kunna blott
antydas i denna konta studie, och detta även därför att de intimt
sammanhänga med ett nytt Europa, som befinner sig i vardande.
1 Masaryk och Benesj äro liksom Roosevelt företrädare för den sociala
demokratin, som strävar efter klassutjämning, inte för Marx’ och Engels’
demokrati, som bygger på den socialistiska och ekonomiska klasskampen och är
en direkt fortsättning på Robespierres revolutionära demokrati.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
