Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2, 28 feb. 1939
- Händelser och spörsmål
- Läget i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Läget i
Tyskland.
En politisk offensiv från fascismens sida kommer för det
mesta som en logisk följd av ett försämrat läge inom
landet. Den omständigheten, att offensiverna följa tätt på
varandra, kan då tas som ett tecken, gott eller ont som man vill, på
att läget inte är det bästa och framför allt att det inte förbättras; utan
snarare går från dåligt till sämre. Redan innan Tyskland började tala
högljutt om kolonier siades det runt om i världspressen om att de
finansiella och ekonomiska svårigheterna tornade upp sig på ett sätt, som
kunde leda till lite av varje. Visserligen får man väl icke ta allt som sägs
för den absoluta sanningen, ty nazismen hemlighåller så gott det går
vad som sker bakom det som synes ske, men att läget inte är det bästa
därom vittna ju bäst de egna uttalandena och försöken att skjuta över
skulden på utlandet, även då det inte kan råda något som helst tvivel
om att nazisterna själva bära skulden helt och uteslutande.
Vissa ting äro kända. Den tyskia arbetslösheten i arbetslöshetens gamla
form är försvunnen. Nu lider man i stället brist på arbetskraft. Kvinnorna
tas till nåder igen, arbetskraft importeras, arbetstiden förlänges, rent
tvångsarbete införes, arbetarna förbjudas att lämna arbetsstället. Med
andra ord en moderniserad livegenskap håller på att införas. Detta vill
visserligen å andra sidan ingalunda säga, att de förut arbetslösa fått
arbete men de ha fått en uniform och det innebär detsamma i Tyskland
ur statistisk synpunkt. De registreras på annat sätt och alltså är
arbetslösheten försvunnen.
En annan sak är också ganska uppenbar. Den tyska utrikeshandeln har
gått mycket starkt tillbaka. Den är mindre nu än den var för tio år
sedan. Det är en utveckling, som medvetet eftersträvats men som gått
därhän att man ansett sig bönhörd över hövan. »Ledaren» själv måste tala
om exportens nödvändighet. Men vad hjälper det med att prata.
Handeln blir inte större för det. Vad skall man exportera för att kunna köpa
varor igen och vilka varor? Först och främst sådant som behövs för
rustningar, sådant som alltså förbrukas och icke ger något igen.
Livsmedel och andra nödvändiga ting är det däremot inte så noga med.
Många varor lider landet akuit brist på såsom kaffe, smör, ägg, ja
t. o. m. prima mjöl, eftersom det måste uppblandas. Exporten påverkas
väl något av världsbojkotten, åtminstone säges det så, men också av att
leveranserna klicka och produkterna numera icke alltid äro som de skola
vara. Det har blivit surrogat i alltför stor utsträckning. Nödvändigheten
att hålla riksmarken vid en fix kurs för att icke öppna dörren för
inflation, gör därtill att stora bidrag krävas för att göra priserna
konkurrenskraftiga. Hur som helst är det i varje fall ett faktum, att exporten gått
starkt tillbaka och att importöverskott uppkommit, som endast delvis
kunnat täckas med det man rövat i den österrikiska centralbanken.
Allt vad man rimligtvis kan avstå kastas till rustningarna. Hur mycket
de kosta avslöjar man icke, men att de måste dra oerhörda summor, är
uppenbart. Det förmodas, att omkring en fjärdedel av nationalinkomsten
på det sättet förbrukas. En del tar man in genom skatter och resten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:39:50 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1939/0131.html