Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Västberg, Disa: Kvinnorna i den socialdemokratiska rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnorna i den socialdemokratiska rörelsen 145
den nämligen att partiet med förbiseende av kvalifikationen som
främsta placeringsgrund skulle uppsätta lant- och skogsarbetare på
valbara platser. Möller ansåg motiverat att partiet vid behov gjorde
samma undantag för kvinnorna för att därmed garantera ett större
kvinnligt inslag i samhällsarbetet. Ehuru vi kvinnor respektera den
riktiga tanke som ligger bakom Möllers propå, nämligen att
kvinnorna äro nödvändiga element i samhällsarbetet på olika områden,
avböja vi dock energiskt några sär fördelar på grund av att vi äro
kvinnor. Men vi äro också tacksamma över att Möller i valet av
mödra-hjälpsnämnder i handling visat sin uppskattning av kvinnlig
medverkan för att föra denna hans kanske mest behjärtansvärda socialreform
ut i livet.
De socialdemokratiska kvinnorna ha från begynnelsen varit
inriktade på att kräva och främja en lösning av de sociala frågorna till
båtnad för både familj och samhälle. Medan den borgerliga
kvinnorörelsen främst tog sikte på de formelit-rättsliga likställighetskraven:
lika arvsrätt, gift kvinnas äganderätt, lika utbildning, tillträde till
offentliga ämbeten, likhet i äktenskapet, lika rösträtt etc., så var det
första ropet från arbetarkvinnorna: rätten till arbete, lika lön för
samma arbete, rätt att tillhöra en yrkesorganisation, skydd i arbetet,
hjälp åt utomäktenskapliga och fattiga barn, hjälp åt fattiga mödrar
o. s. v. Liksöm vår rörelse redan från början gjorde till sina egna den
borgerliga kvinnorörelsens likställighetskrav så har numera den
borgerliga kvinnorörelsen allt klarare deklarerat sitt levande intresse för
även kvinnornas sociala frigörelse. Ett verkligt pionjärarbete ha vi
utfört för att skapa opinion för semester åt betungade mödrar i
arbetar-, jordbrukar- och tjänstemannahem samt för att med
upprättandet av semesterhem i olika distrikt bereda behövande mödrar en
välbehövlig rekreation och omväxling.
Sedan kvinnan med utvecklingens hjälp raserat alla formella hinder
i fråga om rätten till arbete och utbildning samt i fråga om rösträtt
och valbarhet, vilket ingalunda innebär att hon även i verkligheten
är likställd med mannen i tävlan, anmäler sig med ökad styrka den
centrala frågan i kvinnans frigörelsekamp: hur skall hon bäst kunna
förena sin uppgift som släktets bevarare med sin nya ställning i
samhället?
När Ellen Key redan för två årtionden sedan tänkte sig framtidens
hem och familj tog det för hennes fantasi bilden av en italiensk som-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
