Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Västberg, Disa: Kvinnorna i den socialdemokratiska rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 Disa Västberg
marträdgård med utsikt åt det vida havet. Släktets instinkt för det
väsentliga, som den sociala omdaningen borde medföra, uttrycktes i
följande önskemål: Mödrar, återvunna åt mannen, barnen,
hemmet men under sådana förhållanden, att de som fria, mänskliga
personligheter utföra samhällets viktigaste arbete: barnauppfödandet och
fostrandet. Fäder, med tid och ro att med modern dela uppfostrans
uppgift och med henne och barnen hemlivets — liksom det övriga
livets — glädjeämnen. Barn, födda av föräldrar, vilkas kroppar
och själar äro väl ägnade och beredda för ett värdigt föräldraskap
odh som sålunda åt dessa barn kunna skänka sunda och sköna
livsbetingelser. Samhällen, där det nya släktets väl är den
medelpunkt, till vilken alla samhällsplaner innerst syfta. Många kvinnor och
män dela säkert Ellen Keys lyckodröm, men kan denna romantiska
familjeidyll realiseras utan en social revolution från grunden?
Vårt parti har på ett framsynt sätt i sitt program tagit sikte på att
genom sociala reformer och kollektiva organisationer bereda lättnad
för betungade mödrar och hjälp åt behövande barn, och det har även
oförskräckt främjat en politisk och social utveckling som gjort
kvinnorna likställda med männen på samhällslivets alla områden. Från
den socialistiska kvinnans synpunkt har Alva Myrdal konstaterat, hur
kvinnan förr levde och arbetade i ett hem, som rymde alla hennes
uppgifter, medan den nuvarande splittringen i hennes arbete gör
framtiden till en osäker post i alla kvinnors kalkyl, och hon konstaterar
även, att kvinnorna ständigt söka att säkerställa en harmoni mellan
moderskapet och den arbetsinsats därutöver, som måste finnas även
för dem. Hon ställer även fram till begrundande frågan: kunna vi
fortfarande välja mellan gångna tiders familjehushållning och en även
för kvinnornas del specialiserad arbetsfördelning, och måste vi följa
den industriella linjen ända till slutet även för kvinnorna, eller skola
vi finna en harmonisk anpassning genom någon form av kompromiss?
Spörsmålet ställer hon på framtiden. Men under tiden vi försöka
avläsa utvecklingens egen kollektiva maskinskrift på skilda områden är
det ofrånkomligt att vidtaga djupt ingripande sociala åtgärder till
skydd för släktet och familjen inom samhällets nuvarande ram. Kloka
och ridderliga män böra därvid avstå från att lägga ansvaret för
samhällets tekniska-sociala revolution och dess nyskapning av hem- och
familjeliv på kvinnan och kvinnorörelsen. Man bör i stället i
samarbete med kvinnorna i gemensamt intresse för familj och samhälle
försöka lösa de nya problemen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
