Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Nilsson, Torsten: Ungdomens uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNGDOMENS UPPGIFTER
Av TORSTEN NILSSON.
En ungdomsorganisation med 100,000 medlemmar tvingas att ägna
en ingående uppmärksam’het åt sin egen struktur. Vad är det för
människor, som anslutit sig? Vilka samhällsgrupper äro starkast
företrädda? Vilka intressen dominera och hur bedriva medlemmarna
arbetet i lokalorganisationerna ? Ha vi verkligen ett ungdomsförbund,
eller är det endast folk vid mognare ålder, som ansluter sig? Det är
frågor, som tränga sig på och som ledningen aldrig får sväva i
okunnighet om. En kartläggning av medlems(beståndet är därför av allra
största vikt. De undersökningar av medlemsstrukturen i den
socialdemokratiska ungdomsrörelsen, som utförts, visa att
genomsnittsåldern sjunkit från 1934 till 1937. Iakttagelsen är icke utan betydelse.
Den ger fingervisningar om hur propagandan skall bedrivas, hur
tidningen bör redigeras och hur studieverksamheten skall utformas,
för att man icke skall gå förbi medlemmarna, vilkas mottagare
måhända äro inställda på en annan våglängd än den, som ledningen
sänder ut sina meningar på. Bara rörelsens numerära omfattning gör
klart, att karaktären hos det nuvarande förbundet icke (kan jämföras
med de tidigare. Förut kunde man räkna med ett begränsat antal
medlemmar, som anslutit sig av politiskt medveten vilja, även om
begreppen och föreställningarna stundom voro ganska suddiga.
Numera sugas många ungdomar till rörelsen av allehanda skäl.
Erfarenheten visar, att rekryteringen är överväldigande — betydligt större
än man i allmänhet föreställer sig. Medlemsvården är tydligen icke
lika oklanderlig. Därigenom blir omsättningen för stor och någon
ökning av medlemsstocken inträder icke.
En fackförening kan för att ta ett exempel alltid räkna med en
stabil medlemssiffra. Uppbörds system et arbetar och ett visst direkt
ekonomiskt intresse binder medlemmen vid organisationen.
Organisationsapparaten fungerar oklanderligt, även om inte ett mera
omfattande arbete nedlägges för att bevara solidaritetskänslan med
organisationen levande. För en ungdomsklubb är det annorlunda. Den
måste ständigt knyta an till medlemmarnas intressen och behov, i
annat fall slappnar det hela av odh resultatet visar sig omedelbart i
medlemsmatrikeln. Banden mellan förbundets ledning och
medlemmarna måste stärkas med hjälp av allöhanda bindemedel. En ständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
