Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Apelqvist, Seved: Kooperativ produktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kooper^ativ produktion 169
ett starkt, ofta helt bestämmande inflytande även om de representera
endast en mindre del av den ena eller andra näringsgrenen inom
folkhushållet. Att så verkligen är förhållandet har med mycket stor
tydlighet framgått såväl av konsumtionsföreningarnas verksamhet
inom varudistributionen som av Kooperativa förbundets industriella
verksamhet.
Konsumentkooperationens huvuduppgift är att medverka till ett
ökat allmänt välstånd genom levnadskostnadernas nedbringande.
Under det industriarbetarnas och tjänstemännens fackliga organisationer
ha sin uppgift i att öka löntagarnas inkomster, har den kooperativa
rörelsen inriktat sig på att göra lönerna drygare. Den ena
aAetsupp-giften är icke mindre värd än den andra. De komplettera varandra.
Sett mot denna bakgrund är det naturligt, att Kooperativa
förbundet i sin industriella expansion i första hand inriktat sig på att
starta tillverkning av sådana produkter, som gjorts till föremål för
privatmonopolistisk prissättning. Detta har haft till följd, att den
svenska konsumentkooperationen på ett sätt, som i själva verket saknar
direkt motstycke i något annat land, kommit att stå i kampställning
mot såväl inhemska som utländska privatkapitalistiska truster och
karteller.
Det skulle bU alltför omständligt att utförligt skildra alla de
ingripanden, som hittills ägt rum i syfte att upphäva
privatkapitalistiska koncerners maktmissbruk. Några exempel försvara dock sin
plats.
När margarin fabriken i Norrköping byggdes 1920 och startade sin
verksamhet 1921, voro de privata margarinfabrikanterna
sammanslutna i en kombinerad pris- och produktionskartell, vilken arbetade
i intim kontakt med den mäktiga internationella trust en. Den
monopolprisbildning, som genomförts på den svenska marknaden, bröts
av KF, som alltsedan 1921 utövat det avgörande inflytandet över
prissättningen. Resultatet blev, att den del av det svenska folket,
— främst arbetare och små jordbrukare — som köper margarin, fått
möjlighet att årligen göra mycket betydande besparingar.
Produktionen och konsumtionen av margarin har, i hög grad tack vare
produktens förbilligande, mångdubblats, vilket innebär att vårt folks
matfettsförsörjning väsentligt förbättrats. Och då samtidigt
konsumtionen av smör mycket starkt stegrats, kan margarinproduktionens
utveckling icke med fog sägas ha varit till förfång för
smörproducenterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
