Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Apelqvist, Seved: Kooperativ produktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Seved Apelqvist
Inom kvarnbranschen härskade under en följd av år en kartell,
vilken missbrukade sin makt gentemot såväl konsumenter som
jordbrukare. I den officiella utredning, som på sin tid verkställdes av
nuvarande generaltulldirektören Nils Wohlin, framhöll denne bl. a.:
"Utan avseende på eventuella invändningar från kvarnföreningens
sida måste man säga, att föreningens prispolitik haft till ändamål
att så långt det varit görligt vid prissättningen på mjölet införa ett
moment av monopolistisk prisbildning." Gentemot
spannmålsproducenterna inom landet intog kartellen ett köparmonopols starka
ställning. I syfte att upphäva denna monopolprisbildning förvärvade KF
1922 kvarnen Tre Kronor utanför Stockholm och ett par år senare
nuvarande kvarnen Tre Lejon i Göteborg. KF:s ingripande ledde
snabbt till denna monopolställnings upphävande, d. v. s. till
kraftig minskning av förmalningsmarginalen samt sänkta mjölpriser.
Då Kooperativa förbundet 1928 beslöt att bygga en
glödlampsfabrik, hade förbundet tidigare direkt vänt sig till den internationella
glödlampstrusten, vilken dirigerade hela den svenska industrin inom
branschen, och krävt en prissänkning på glödlampor i Sverge från
kr. 1: 35 till kr. 0: 85. Kartellen vägrade att sänka priset. Redan innan
den kooperativa fabriken hunnit starta sin tillverkning fann sig
trusten dock föranlåten att vidtaga vissa prisreduceringar och
slutresultatet blev, att priset på den kooperativa produkten fastställdes
till 80 öre och på de privata lamporna till 85 öre. År 1931
om-bildades den kooperativa fabriken till ett nordiskt kooperativt
företag. Samma år på hösten tvingades vårt land att lämna
guldmyntfoten, och priserna bl. a. på elektrisk materiel steg under de
närmaste åren med ungefär 36 procent. Priset på glödlampor höjdes
först hösten 1936 och då med endast 12,5 procent till 90 öre. Att
prisstegringen icke kom tidigare och icke blev större hade sin
förklaring i KF:s starkt återhållande inflytande. Trots det samarbete
på den tekniska forskningens område, som etablerats mellan den
kooperativa fabriken och den internationella trusten, är nämligen KF
utslagsgivande ifråga om prissättningen.
I början av 1938 inledde Kooperativa förbundet en aktion, som
går under den slagordsbetonade rubriken Lättare hemarbete.
Avsikten med denna är, att KF under några år framåt särskilt skall
undersöka sina möjligheter att ingripa för att förbilliga sådana
produkter, som kunna anses utgöra viktiga hjälpmedel för husmödrarna
i deras hemarbete. Redan i mars samma år vände sig KF mot den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
