Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Fredriksson, Karl: Det fria ordet i partitjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det fria ordet i partitjänst 179
ning eller extrainflytande är i den socialdemokratiska pressen mindre
sällsynt, ehuru för de flesta tidningar icke precis vardagligt. Jag vill
emellertid påstå, att här beror det väsentligen på redaktionerna själva
om de låter topprida sig av juntor och klickintressen. Det är
naturligtvis också en fråga om personliga egenskaper i vad mån en
socialdemokratisk redaktionschef är mer eller mindre benägen att
godvilligt låta påverka sig av ful uppsyn eller — varför inte — av vackra
ögon. Men detta har då intet att göra med den socialdemokratiska
pressens speciella förhållanden och faller utom ramen för denna
granskning. För den redaktion som vill ta en strong hållning mot
lokala påtryckningar är partistyrelsen snarast ett stöd. Inte för att
partistyrelsen brukar direkt lägga sig i lokala småintriger. Men
vetskapen om att en tvistefråga i värsta fall kan bli prövad inför ett
stabilt och rättrådigt forum bör kunna ge ett visst lugn åt den som
eljest känner sig trängd.
Frågan är om inte de socialdemokratiska redaktörerna såtillvida
arbetar under säkrare förhållanden än många av sina borgerliga
kolleger. Det finns också klickintressen och osynliga händer som
försöker ingripa i skeendet på de borgerliga redaktionerna. Finns månne
där någon motsvarande instans, som vid behov kan hjälpa svaga
redaktioner att hålla obehöriga på avstånd?
Företer den socialdemokratiska pressen tecken till likriktning, och
vill man söka förklaringsgrunder till detta, kan man som en första
hyfsning av problemet anteckna, att legenden om partipiskan saknar
substantiellt innehåll. Sedan kan man givetvis diskutera, huruvida icke
denna imaginära piska kan åstadkomma reella verkningar. Det skulle
exempelvis kunna tänkas, att borgarpressens ideliga tal om
partipiskan gör de unga journalisterna i partipressen så vettskrämda, att
de från början aldrig vågar säga muck. Allt kan hända i detta mytiska
tidevarv. Men för det gammalmodiga tänkesätt, som klamrar sig fast
vid kravet på rationella sammanhang, är det naturligare att se
problemet från mera vardagliga synpunkter. Jag skall här nämna några
faktorer, som utan trolleri kan bidraga till att ge den
socialdemokratiska pressen en mera enhetlig och om man så vill en mera likriktad
prägel än den borgerliga.
Den socialdemokratiska pressen är i högre grad än den borgerliga
från begynnelsen uppbyggd som en partipress. Ett stort antal
borgerliga tidningar har utan tvivel också startats i syfte att tjäna ett
partiintresse eller, mera poetiskt uttryckt, att kämpa för en idé. Åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
