Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - I fredens tjänst - Braatøy, Bjarne: Arbetarinternationalismen på avskrivning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetarinternationalismen på avskrivning? 199
de ställt i Paris. De ledande organen i den brittiska arbetarrörelsen
förmådde den fackliga kongressen i Blackipool att fatta en resolution
om gemensamt uppträdande med Frankrike och Sovjetunionen,
vilken var klar nog i sammanhangen men heller icke den uttryckligen
krävde ingripande med vapenmakt. Den franska arbetarrörelsen gjorde
icke en gång så mycket väsen av sig. Det är till och med tvivelaktigt,
om den längre stod fast vid kraven från marsmötet.
Parisresolutionen innehöll en hänvisning till folkförbundspakten.
Blackpoolresolutionens krav ställdes däremot överhuvud icke i
samband med folkförbundet. Då arbetarrörelserna i ett antal andra länder
endast kunde kräva aktion av sina regeringar på grundval av
förpliktelserna mot folkförbundet, förlorade Blackpoolresolutionen för dem
till och med sin agitatoriska betydelse.
Om de andra partierna i den socialistiska arbetarinternationalen
enligt statuterna hade betraktat Parisresolutionen som "en självålagd
inskränkning i de enskilda ländernas partiers självständighet", så
kunde det för de länder, där arbetarpartier sutto vid rodret, ha blivit
en pinsam situation i september. Nu äro de resolutioner, som
Inter-nationalerna fatta, icke bindande. I Paris hade dessutom delegaterna
från arbetarrörelserna i Norden gjort uttryckliga förbehåll. Sverges
utrikesminister Sandler fann det lämpligt att understryka dessa
förbehåll, först i ett tal den 4 april: "Ingen makt skall räkna på att ha
oss — eller någon av oss — med sig", och därefter den 8 april:
"Sverge har att vidmakthålla en åt alla håll oberoende politik". Den
pressdiskussion, som i Sverge följde Parismötet, gjorde det
förmodligen nödvändigt för utrikesministern att framhäva, att "det icke kan
få vara tal om någon nyorientering".
Det låter sig i varje fall icke förneka, att resolutionen tydde på en
principiell omsvängning inom de internationella organisationer, som
de nordiska arbetarrörelserna ha fortsatt att tillhöra. Det var
sanktionsförpliktelserna i folkförbundspaktens artikel 16 som Parismötet
ville ha bekräftade i nya avtal efter mönster av Frankrikes traktat
med Sovjetunionen. Detta krav stod i strid med Nordens hållning till
artikel 16. Det stod också i strid med den hållning, som varit gällande
i den internationella arbetarrörelsen. Internationalernas högsta
myndighet i politiska spörsmål, de internationella socialistkongresserna,
har aldrig godkänt straffsystemet i artikel 16. Det längsta man gått
är att stödja preventivsystemet i artikel 11, vilket ligger helt
annorlunda till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
