Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - I fredens tjänst - Braatøy, Bjarne: Arbetarinternationalismen på avskrivning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetarinternationalismen på avskrivning? 201
tiska partierna som måste ge denna tanke slagkraft i parlamenten.
Regeringarna i de land, där arbetarrörelsen sitter vid rodret, skulle få
det verkliga ansvaret i detta sammanhang.
På detta sätt kommer sammanhållningen mellan de två
Intematio-nalerna snart att höra till de "spillror", som måste räddas.
Fackför-eningsinternationalen har väl framdeles att på egen hand sörja för
vissa praktiska uppgifter, både i förhållande till den internationella
privatkapitalismen och för att samordna verksamheten vid arbetsbyrån
i Geneve. Men i en tid, då regeringarna få allt större inflytande på det
ekonomiska livet, skulle den politiska internationalen egentligen också
ha praktisk betydelse för fackföreningsrörelsen. Som det nu
utvecklar sig blir den icke en gång alltid rådfrågad i direkta politiska
spörsmål. Den ömsesidiga lojaliteten blir ställd på allt hårdare prov.
Det är nästan en fördel att intresset för Internationalerna håller på
att försvinna. Till och med folk som äro direkt knutna till
Internationalerna bringar dem ogärna på tal. Det råder, med ett milt uttryck,
ingen begeistring för Internationalernas möten. Spörsmålet uppstår
om det längre lönar sig att hålla deras sekretariat i gång. Så små
dessa än äro, så betyder medlemsbidragen en ekonomisk belastning. I
vissa länder kan medlemskapet rent av betyda en politisk belastning.
För de äldre generationerna ha Internationalerna ändå en symbolisk
betydelse. Men de nya generationerna kunna icke leva vidare på
föreställningarna från den tidsålder då en oppositionell arbetarrörelse
kunde hängiva sig åt drömmar om det internationella livet, drömmar
som voro stolta nog, men dåligt underbyggda.
Faran är, att man icke bara uppger arbetarrörelsens internationella
orientering utan också förlorar tron på arbetarrörelsens förmåga att
utstaka och samla sig omkring en egen och positiv linje i
utrikespolitiken. Det nyttjar i längden icke att visa, att den internationella
arbetarrörelsens domar över utvecklingen varit "historiskt" riktiga.
Arbetarrörelsen måste visa^ att den kan finna de rätta medlen och samla
sig omkring en insats i det rätta ögonblicket. Om tron på den
möjligheten går förlorad, kommer arbetarrörelsen att glida in i en nationell
socialism utan större perspektiv. Det skulle betyda en slutlig
själv-uppgivelse för demokratin i förhållande till den internationella
sprängkraften hos fascismen.
Det har gått så långt, att en verklig nyorientering måste skapas.
Det är tvivelaktigt om situationen tillåter högtflygande planer. Hur
man än lägger dessa planer, så måste i vart fall början göras i smått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
