Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - I fredens tjänst - Braatøy, Bjarne: Arbetarinternationalismen på avskrivning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 Bjarne Braatoy
dariskt samarbete både över gränserna och mellan parti och
fackföreningsrörelse. Man kan bortse från att omständigheterna äro
särskilt gynnsamma. Men organisationen av detta samarbete är mer
än bristfällig. I tur och ordning åta sig partisekretariaten i vart och
ett av de nordiska länderna uppgiften att tjäna som centralsekretariat.
Det betyder att detta samarbete, liksom det nordiska samarbetet
överhuvud taget, lider ’brist på kontinuitet. Dessutom skall
partisekretariaten, liksom andra organ ’för det nordiska samarbetet, i första
hand besörja det egna, inhemska arbetet. Den insats som de
nordiska arbetarrörelserna kunna göra samlad, antingen inom
Inter-nationalerna eller i Geneve, blir därefter.
Om den nordiska arbetarrörelsen skall kunna hjälpa till med att
bringa Internationalen på rätt bog, måste den därför börja med sig
själv. Ett fast sammantimrat^ nordiskt samarbete skulle ge de
nordiska delegationerna ryggrad för en kontinuerlig insats. Det skulle
icke komma att saknas gensvar. Även på andra håll inom den
europeiska arbetarrörelsen famlar man efter en nyorientering. I
Storbritannien börjar det bli klart, att samarbetet är i dåliga gängor, till
och med inom världsriket. För att få det i gång behöver man Norden
och Nordens goda rykte, ty Storbritannien ensamt har icke längre
samma dragningskraft på de andra brittiska demokratierna. En
nyorientering kunde därför framför allt föra med sig anknytningar
utanför Europa, som Internationalerna för närvarande icke ha eller icke
veta att utnyttja. Som informationscentraler kunde Internationalerna
visa större liberalitet i förhållande till andra organisationer. Det
skulle vara av särskild betydelse för framstegsvänliga organisationer
i Amerika, som ha svårt att få kontakter med Europa. Det skulle
på det hela taget öka expansionskraften i arbetarinternationalismen.
Men det hastar med denna insats, innan vi ha kommit alltför långt
på den eviga förtappeisens väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
