Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - När socialismen bröt sig väg - Svanberg, Victor: Social diktning under arbetarrörelsens genombrottsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Social dikining under arbetarrörelsens genonibrottsår 219
Att Snoilsky ansåg en egendomsutjämning önskvärd, är möjligt;
i ett brev till Estlander på nyåret 1883 talar han om ’’en jämkning
i samfundsklassernas nuvarande förhållanden", men han tillägger:
"åvägabragt genom en nyvaknad kristendom på grundvalen av
friheten och broderligheten". I ett brev till Lagerberg avvisar han alla
in-konstitutionella medel i den sociala striden. De svenska arbetarna,
förklarar han en annan gång, komma inte att göra revolution. Den
revolution han väntar och önskar, skall ske inom överklassens
hjärtan. Till G. Retzius, som då var redaktör för Aftonbladet, skrev
Snoilsky 5 mars 1883, att han såväl som brevets adressat ville
"förbättra deras ("de armas") ställning genom upplysning och förnuftig
frihet". I "Den tjänande brodern" uttrycks denna tanke på följande
sätt:
Hjälp honom att fritt sig förvandla
Till en som kan tänka och handla.
I allmänhet avstår Snoilsky i dikterna från att formulera några
reformkrav. Skalden, säger han en gång, kan ej lösa
samhällsfrågor, men han kan påminna om deras tillvaro. Huvudsakligen vädjar
Snoilsky till överklassens medkänsla, blott någon enstaka gång har
han satt sig före — vilket brev visa — att skrämma den genom
att mana fram revolutionsfaran. Som exempel på den förra typen
av dikter kan nämnas "En sovereign": historien om en
London-pojke, som inte kunde tigga ihop nog att rädda sin mor från svält,
sjukdom och död, och som, när han en gång i tiden blir rik, inte
kan glädjas åt sin rikedom. Skrämseltekniken är suggestivt utförd
i "Afrodite och sliparen", där skönhetsgudinnan manas att stiga ned
från sin marmorhöj d, innan trälen vid hennes sida blir färdig med
att vässa sin kniv. Att Snoilsky vid denna tid själv känt den
fruktan, han vill injaga hos sina klassbröder, har gjorts gällande, men
en sådan tolkning motsäges av de nyss berörda brevuttalandena.
Mera berättigad är då en annan anmärkning, som riktas mot hans
sociala dikter, den nämligen att hans kunskap om en del av
ämnet är otillräcklig. Det lilla han visar sig veta om
stadsproletariatets liv tycks inskränka sig till vad han sett tmder resor,
promenader o. dyl. Typisk i detta avseende är "Genom gallret", en dikt
om en arbetare, som från gatan betraktar en lekande överklasspojke
i en villaträdgård. Sitt yttersta av insikt i arbetarmisär har han
nått till i "Gossarne leka soldat". Han skildrar där först en skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
