Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 26 apr. 1939 - Inrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 Inrikes
för rikets ekonomiska motståndskraft i en krigssituation söka föra
sina tillgångar i säkerhet genom placering utom landet."
Om sådana händelser inträffa, att en större rubbning i
växelkurserna blir sannolik, bruka nämligen nya och rent spekulativa krafter
komma i rörelse; spekulanter köpa eller sälja valuta till dagskurs
med avtal om framtida leverans i hopp att göra en vinst om den
väntade kursförändringen inträder. Denna spekulation medför den största
faran därigenom att den tenderar att skärpa valutarubbningarna och
på denna väg disorganisera näringslivet; en baissespekulation har en
tendens att framskapa eller skärpa valutans depreciering. I vårt land
ägde exempelvis omfattande baissespekulationer rum i samband med
1931 års penningkris och haussespekulationer i samband med
ryktet om en höjning av kronans yttre värde på våren 1937. På våren
1932 utarbetades inom finansdepartementet förslag till fullmakter för
regeringen att i händelse av svår penningkris ge riksbanken kontroll
över vår valutahandel; förslaget ansågs dock aldrig behöva
genomföras. I samband med nuvarande krigsfara har detta förslag
återupptagits och överarbetats med hänsyn till de förändrade
förutsättningarna.
Man tänker sig därvid såsom en av riskerna, att vårt land
under ett krig mellan andra länder, varvid de utländska valutornas inre
värde försämras, skulle översvämmas av utländskt flyktkapital med
spekulativa förhoppningar om en stegring av den svenska kronans
värde i förhållande till de utländska valutorna i en sådan stegring.
Olägenheten i detta skulle dels vara, att den under ett krig vanliga
tendensen till inre prisstegring skulle skärpas genom kapitalinströmningen,
dels att valutaspekulanternas vinster skulle medföra förluster för
riksbanken, d. v. s. i sista hand vårt land. De vanliga penningpolitiska
medlen torde icke förslå till att möta dessa olägenheter; genom en statlig
kontroll över valutahandeln skulle däremot vår penningpolitiska
oavhängighet kunna bibehållas. Vid det motsatta alternativet, kapitalflykt
från Sverge, tänker man sig att en eventuell ofördelaktig utveckling
av vår handelsbalans skulle leda till en minskning av kronans yttre
värde och att denna tendens, om valutahandeln vore fri, skulle
skärpas genom spekulation. Om riksbanken därvid skall kunna effektivt
försvara sitt valutainnehav utan förlustbringande rubbningar inom
utrikeshandeln och en skärpning av den inre prisstegringstendensen,
blir en valutakontroll nödvändig. Värdet av fullmakter ligger icke
minst i att riksbanken genom fullmakternas blotta existens får större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
