Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 26 apr. 1939 - Inrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inrikes
259
möjligheter att nå överenskommelser med särskilt aifärsbankerna. I
den till förslaget fogade utredningen av prof. Erik Lindahl anges som
förutsättning för den föreslagna valutakontrollen "att inskränkningen
av de enskildas handlingsfrihet ej blir större än vad som kan anses
motiverat av det grundläggande syftemålet att stabilisera
penningvärdet och samtidigt undvika skadliga rubbningar i näringslivet".
Detta förslag har varit på remiss i de myndigheter, som handha
vår penningpolitik samt i vissa intresseorganisationer som
representera bank- och industriföretag. Förslaget har därvid rönt en i stort
sett saklig och lidelsefri behandling. Flertalet av de hörda
myndigheterna och organisationerna ha därvid hävdat, att en f ullmaktslag vid
svår penningkris icke vore nödvändig. I det departements förslag som
efter remisserna avgivits ha fullmakter begärts "vid krig eller
krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest av krig föranledda
förhållanden", d. v. s. de äro för en svår penningkris endast tillämpliga om
penningkrisen är föranledd av krig. Svenska Bankföreningen, som
dock i likhet med alla övriga uttalat sig för en fullmaktslag att gälla
vid krig, är ensam om en utpräglad, principiell motvilja mot sådana
ingrepp som valutakontroll.
Det förslag från finansdepartementet om maximiprislag vid krig,
krigsfara etc., som nyligen varit på remiss, avser att förhindra de
socialpolitiska och produktionsekonomiska svårigheter som en stark
prisstegring skulle medföra. I jämförelse med den priskontroll, som
fanns i vårt land under världskriget, har det nya förslaget lagt stor
vikt att skydda konsumenterna från prisstegringar utan att därför
borttaga impulserna till en uppehållen varuproduktion. Den analys
av den i krigstid sannolika prisutvecklingen, som göres av
departementschefen, är f. ö. mönstergill i sin klarhet. Finansministern anför
bl. a. att en maximiprislagstiftning bör ingå som ett led i den allmänna
ekonomiska och sociala politik, som under angivna förhållanden blir
nödvändig. Av de handelsorganisationer, som haft förslaget på
remiss, har endast handelskammaren i Sundsvall helt avstyrkt. Sverges
köpmannaförbund gör det märkliga och positiva uttalandet att
"numera gynnsammare förutsättningar finnas för samverkan mellan
myndigheter och näringslivet. Handelns organisationer och
sammanslutningar ha sålunda nu en annan och starkare ställning, varför det
torde vara möjligt att ernå överenskommelse mellan allmänna organ
och enskilda företagare eller sammanslutningar av företagare
angående bestämd reglering av handeln med vissa varor."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
