Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 26 apr. 1939 - Ahlgren, Stig: Nyhet och sensation i historisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyhet och sensation i historisk belysning 289
Gud var den store illusionisten. Han är den förste
veckotidningsredaktören, den kolorerade pressens skyddspatron. Gud förvandlade
^handelshuset Fuggers chifferaktigt korta, sifferspäckade rapporter till
en blommande folklig sensationslitteratur. Men Gud var ingen
bedragare. Han trodde fullt ooh fast på sin existens, och han levde
verkligen, ty vetenskapen var inte färdig med honom. Sensationen
levde ännu som likaberättigad med nyheten. Den var icke en
organiserad form av klassförtryck, som den är i våra dagar.
Nästan samtliga slagnummer i den "amerikaniserade"
sensationspressen fanns företrädda i 1500-talets litteratur. Men då den moderna
massjournalen enligt vad branschens gudar försäkrar motsvarar
folkets smak, smeker dess tycken och tilldogoser dess bildningsbehov, och
dessa olympier kanske kunde finna en bekräftelse på sin tes i det
faktum att kolorerad press alltid funnits, så må det med skärpa framhållas
att vad som nu tillverkas med "teknikens alla medel till vårt
förfogande" (våra nya pressar för trefärgstryck visas för allmänheten lördagar
mellan ett och tre) bara är en dålig uAlekt kopia av renässansens
folkliga småtryck. De folkskiikt, som för längesen multnat i
massgravar, vilka reddes dem av det halvmedeltida Europas glänsande
fältherresnillen ooh maktsjuka slottsherrar, hade sämre hygieniska
villkor men bättre litterär kost än de nutida demokratiemas
miljon-hövdade läsekrets. Gul av ålder det är vad den hearstska "gula
pressen" är. Fast degeneration annars säges vara en amerikansk
importvara. , i ! . X !
’ ’ . ’ i
Till oöh med liberalt orienterade forskare isom Sylwan daterar
pressens dekadans från dess demokratisering. Standarden förutsättes med
naturnödvändighet skola sjunka från det ögonblick då massorna
pockar på delaktighet i det intellektuella livet. Rapporterna från
världsdramat har spätts ut till en kryddad näringslös soppa helt
enkelt för att matsedeln i pressens folkkök kalkerats på den
imperativa massaptiten. Detta är riktigt endast om det aldrig funnits
masstidningar, som haft hög nivå och som det ändock lönat sig att
driva. Så har emellertid varit fallet. De första populära veckobladen
stod på hög nivå och gav vinst, fast inte jätteförmögenheter.
Arbetarmassorna är icke apriori dumma och sadistiska. Men de, hksom
enskilda personer, såsom Savonarola, Carl XH och Napoleon, kan
lockas att utveckla dessa egenskaper, när de hämmas i sina bästa
upp-såt av en nedrig värld. Att kalla pressens storföretagare för nedriga
torde icke kunna tydas som grälsjuka.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
