Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 26 apr. 1939 - Litteratur - Tingsten: De konservativa idéerna - Heckscher: Svensk konservatism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IJtteraiur 303
idévärld hävdade erfarenhetens förtjänster igentemot abstrakta ideal och
gjorde sig till förespråkare för en organisk samhällsutveckling. I
fortsättningen behandlar författaren den klerikalt betonade konservatismen i
Frankrike och den samtidiga romantiska ikonservatismen i Tyskland för
att sedan övergå till vad man kallar socialkonservatismen, representerad
av Si&mondi, Disraeli, Garlyle, Stahl och andra. Slutligen ägnar han
täimligen stor uppmärksamhet åt senare konserviatism, företrädd av bl. a.
Treit&chke, Maurras och Hugh Cecil. Vad särskilt den senare engelska
konservatismen beträffar har författaren understrukit dess (moderata
karaktär, såväl praktiskt-politiskt som ideologiskt. I dem torde modern svensk
och även norsk konservatjiisim ha sin närmaste motsvarighet. Det är en
konservatism, som i viss mån kan sägas vila på liberal grund; man tänker
exempelvis på den avvisande inställning till statsmaktens expansion, somi
karakteriserat de av näringslivets kapitalintressen starkt influerade kon-j
servativa partierna i England, Sverge och Norge. Tingsten påpekar
emellertid att »i den svala common-sense-atmosfär, som kännetecknar den
väl integrerade demokratien, de ideologiska konstruktionerna ersättas av
konkreta program». Där’för kan det också vara vilseledande att söka
sammanföra de föreställningar, som möter i dessa program, till slutna
system.
Slutligen är det av intresse att lägga märke till hur det av Tingstens
arbete framgår, i vilken utsträckning våra dagars diktaturideologier
anknyter till tidigare konservativa åskådningar. Författaren har därvid pekat
på ett förhållande som det är av vikt att ha uppmärksamheten riktad på
och som han för övrigt med ännu starkare eftertryck än nu för två år
sedan framhävde i sitt arbete om den nationella diktaturen.
Tingsten är alltid strängt kritisk. Och han har en betmdransvärd
förmåga att ko:ncentrera uppmärksamheten på sitt ämnes väsentligheter.
Därför kan också en förhållandevis kortfatt»ad »orientering» som den
föreliggande ge ett så fylligt och fullständigt intryck som den gör.
Framställningen är gjord med en klarhet och en stilistisk brio, som
Tingsten inte delar med så många av dem som nu skriver på svenska
språket. Man är honom tack skyldig för att han på ett för alla
tillgängligt sätt i aktuella ämnen vänder sig till en läskunnig allmänhet,
och man motser med glädje de framställningar över liberalismens och
socialismens idékretsar, som utlovas i förordet.
Årn^ Björnberg.
Gunnar Heckscher: Svensk konservatism. 1. Skrifter utgivna av
statsvetenskapliga föreningen i Uppsala IX. 1939. 257 sid. Pris 4:50.
Docent Heckscher avser att skildra den svenska konservatismens
uppkomst och tidigare utveckling fram till representationsreformen 1866.
Föreliggande del behandlar den historiska skolans genombrott i Sverge.
Efter en allmän översikt över den konservativa åskådningen sådan den
utformades i den internationella diskussionen i kamp mot den franska
revolutionens idéer, skildras vissa moment i tidigare svensk konservatism!.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
