Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 26 apr. 1939 - Litteratur - Heckscher: Svensk konservatism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 305
man för att bygga något nytt får lov att utgå friån den existerande
verkligheten, har samma självklara, av ingen förnekade evidens.
I ett resonemang om den sociala frågan utför författaren närmare
den engelska liberalismens och den patriarkaliskt betonade svenska
konservatismens ställningstagande till olika former av social hjälpverksamhet,
fattigvård samt lagstiftning rörande tvångsarbete. Härvid framhålles:
»Överhuvud torde behandlingen av denna fråga endast bli lidande på
försök att gruppera olika åskådningar efter deras större eller mindre
’medkänsla’ med de nödlidande. Förmågan av medkänsla är en
personlig egenskap, som aldrig plägat gå efter partilinjer vare sig i England
eller Sverge.» Detta generella påstående synes anmärkningsvärt.
Eventuellt är det i ifrågavarande fall riktigt, att något större eller mindre
mått av social medkänsla icke skilde berörda liberala och konservativa
åskådningar åt. Tvivelaktig förefaller däremot den allmänna förklaringen,
att olika grader av social medkänsla aldrig skulle kunna sägas vara
partiskiljande, aldrig användas som ideologiskt kännetecken på olika
partier. Framhållandet av att denna känsla är en personlig egenskap
utgör knappast något stöd för tesen. Varje ideologisk känsloinställning,
exempelvis nationalismen är ju i den meningen »personlig». Den hyses
av ett visst partis anhängare i mer eller mindre stark grad.
Författaren skriver vidare: »Man torde ha rätt att förutsätta, att alla
1800-talets politiska riktningar i båda länderna önskade lindra nöden.
––Klart är också, att klichéerna »medkänsla» och »hjärtlöshet»
likaväl kunna tillämpas på båda sidorna i denna diskussion.» När det gäller
att skildra de olika momenten i en politisk ideologi företages
nödvändigtvis en viss avvägning, det väsentliga och karakteristiska framhäves.
Därvid får ägnas en särskilt kritisk granslcning Oich uppmärksamhet åt de
uttalanden inom en speciell ideolQgi, som beiföra områden där allmänna
moraliska föreställningar eller värderingsattityder härska. Här kan ofta
tänkas inträffa, att den speciella ideologin får ackomodera sig efter den
allmänna, att den tvingas acceptera för den själv ganska artfrämmande
och oväsentliga tankar. Huruvida denna assimilationsprocess är
fullständig eller endast skenbar och yttre, är den vetenskaplige
ideologi-framställarens svåra uppgift att avgöra. Att det kan finnas en dylik
skillnad i uppriktig övertygelse bakom olika ideologiska uttalanden och att
denna skillnad» måste uppmärksammas torde ingen förneka. För att ta
ett exempel från den sista tidens politik, så skulle den existerande fruktan
för krig synas ytterst överdriven, om man finge sätta full tilltro till
alla de allmänna fredsvänliga deklarationer, som ledande statsmän avgiva.
Var och en vet likväl, att det är brukligt att ge uttr^k åt fredsikärlek
även om man icke synnerligen hyser denna känsla, diärför att man är
tvungen att böja sig inför den allmänna fred&ideologin. En liknande
allmän ideologi är medkänslan inför fattigdom och nöd. Man får därför
icke vänta sig att finna annat än i rena undantagsfall uttryck av
fullständig likgiltighet inför de ekonomiskt vanlottades ställning. Trots detta
bör det i många fall kunna givas metoder, efter vilka olika grader av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
