Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juni 1939 - Wizelius, Ingemar: Hjalmar Söderberg, åttitalist och trettitalist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR SÖDERBERG,
ÅTTITALIST OCH
TRETTITALIST
Av INGEMAR WIZELIUS.
Hjalmar Söderberg fyller den 2 juli sjutti år. Bland våra äldre
författare är han den som i dag står längst till vänster; en mer
övertygad motståndare till fascismen finner man inte lätt. Den
samlingsvolym — I dag Spanien ... — som i våras utgavs som en
hyllning för de hemvändande frivilliga, inledes med ett bidrag av
honom. Där säger han ifrån: "Varken för oss eller för andra folk
finns det någon framtid, värd det namnet, om de usla makterna i
tiden — Ni har sett dem öga mot öga! — skulle vinna sitt smutsiga
spel." Den motvilja, som Hjalmar Söderberg här så intensivt ger
uttryck åt, är inte hastigt påkommen; den tillhör förutsättningarna
för hela hans författarskap. Fascismen är ju inte något nytt, utan
gammalt ont i ny förklädnad. Den innehåller allt som Hjalmar
Söderberg avskyr: maktbegär, brutalitet, förnuftsfientlighet, lögnaktighet
och dumhet.
De senare årens händelser har strängt taget inte inneburit någon
större överraskning för honom. År 1933 är en rimlig konsekvens
av år 1914. Hjalmar Söderberg tillhörde nämligen det fåtal, som
redan från början insåg världskrigets rent destruktiva karaktär. Det
föreföll honom självklart att krigets resultat endast kunde bli ett:
ökat barbari. Aftonbladet ställde i oktober 1915 en fråga till några
svenska författare: "Har världskriget påverkat Edert åskådningssätt
eller känsloliv i någon viss riktning, och i så fall huru?" Hjalmar
Söderberg svarade:
"Den materiella och andliga fattigdom — den ’rebarbarisation’,
för att begagna ett ord av Herbert Spencer — som för snart sagt
hela Europa blir den närmaste och säkraste av storkrigets i övrigt
oberäkneliga följder, kommer naturligtvis att för lång tid framåt göra
livet ringare för nästan alla, men i synnerhet för tankens och diktens
människor.
’1914 års idéer’ — jag har den äran att känna dem! De äro inte
nya. De gå som ledmotiv genom hela världshistorien: maktbrunstens,
rovlystnadens, våldets och dumhetens idéer’."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
