Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juni 1939 - Wizelius, Ingemar: Hjalmar Söderberg, åttitalist och trettitalist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjalmar Söderberg, åttitalist och trctiitalist 399
Åttitalet är Hjalmar Söderbergs utgångspunkt, och han har alltid
delat dess tro på värdet av frihet och förnuft. Han var visserligen
bara en skolpojke, när de stora bataljerna utkämpades, men de väckte
hans entusiasm. Det var särskilt sexualmoralen och kristendomen,
som på den tiden attackerades, och dessa båda problem dominerar
också Hjalmar Söderbergs författarskap. Han har fortsatt
åttitalis-ternas kamp; deras krav, att diktaren ska ta ställning i dagsdebatten,
har han gjort till sitt.
Men knappt hade han slutat skolan, förrän det egentliga åttitalet
redan var förbi. Det angrepp, som snabbt ledde till realismens och
reformiverns nederlag, var en lika oväntad som bitter upplevelse för
honom. Inte minst grämde det honom, att motståndet var så lamt;
sedan måste han dessutom vara vittne till, att de besegrade
man-grant övergick till fiendens läger. Det var en alltigenom snöplig
historia. I Martin Bircks ungdom finner man dess eftermäle:
"I hans uppväxtår hade en ny litteratur brutit sig fram, som stod
i strid mot den härskande samhällsmoralen och arbetade på att
förändra den. Nu hade den tystnat. Det var dock så litet uträttat, nästan
ingenting, och redan släppte man taget. Det man hade kämpat för
och för vars skull man hade tagit och givit så vassa hugg, det
befanns nu plötsligt vara ’åttiotal’ och som sådant en gång för alla
slutrannsakat och dömt, vägt på en våg och befunnet för tungt."
Hjalmar Söderberg döljer här inte sitt förakt. Själv ändrade han
inte ståndpunkt. Men han kom därför också att stå ganska ensam,
han kände sig hemlös och utanför. Det främlingskap, som
kännetecknar så många av hans diktade gestalter, bottnar ytterst i denna
hans ungdoms stora desillusion. Åttitalets ideal och förräderiet mot
dem: det är grundläggande upplevelser för Hjalmar Söderberg; de
utgör förutsättningarna för hans litterära insats.
Det svenska åttitalet var ju ett led i en allmäneuropeisk rörelse:
naturalismen. Den hörde från början hemma i Frankrike, där den
skjutit fart efter det olyckliga kriget mot Tyskland. En fränare
realism följer ofta ett krig i spåren, och naturalisterna var
hänsynslösare i återgivandet av verkligheten än tidigare romanförfattare. De
hade också — i synnerhet Zola — vetenskapliga anspråk: den bild,
de gav av samhället, var objektivt riktig. Därav följde, att deras
arbeten måste verka som en ganska aggressiv kritik av bestående ordning.
Även av andra orsaker var naturalismen i längden obekväm för över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
