Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juni 1939 - Litteratur - Herlitz: Sweden, A Modern Democracy on Ancient Foundations - Gihl: Neutralitetsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 413
en maktförskjutning i riktning mot en regeringsdiktatur ägt rum, synes
detta svårligen kunna ledas i bevis.
Vilken mening man nu än har i själva sakfrågan så är ordvalet, att
tala om diktatur i samband med en regeringsmakt som man liknar vid
den engelska, knappast fullt riktigt. »Dictatorship» har för amerikanska
öron en bestämd och dålig betydelse. Ordvalet kan ge anledning till
missförstånd, det bevisar redan förlagsreklamen, som utbrutit Herlitz
uttalande om en begynnande diktatur ur dess sammanhang.
Förlagsreklamen begår ett annat sakligt misstag, då den särskilt understryker att
Herlitz vill ge en ny, kritisk bild av det svenska samhället. Det är
nämligen otvetydigt att författaren i allmänhet hyser en stark sympati för
de institutioner och förhållanden han skildrar. Hans upprepade påpekan
den av att vårt politiska system ej är fullkomligt och utan varje brist,
ökar endast intrycket av de positiva omdömenas välbetänkthet.
Jöt^gen Westerståhl.
Torsten Gihl: Neutralitets problem. Nr 1 i serien Internationell politik,
utgiven av kommittén för utrikespolitisk upplysning. Kooperativa
förbundets bokförlag, 1938. 112 sid. Pris 1:—.
Med neutralitet menas den ställning, som intas av en stat vilken ej
del-taii i ett pågående krig. Man kan dagligen konstatera hur olika de
rättigheter och skyldigheter kan uppfattas, som denna ställning medför.
Begreppen neutralitet och neutralitetsrätt hör säkerligen till de mest
svävande i vårt politiska ordförråd. I den aktuella svenska diskussionen blir
väl oklarheten endast så mycket större som vi under de sista hundra årens
krig haft förmånen att själva åtnjuta neutralitet. Vi har nog därigenom
blivit en smula benägna att överbetona sakens formella sidor. Ofta
skymtar rent av, åtminstone som en ibland omedveten bakgrund till
åsiktsyttringarna, det misstag som Torsten Gihl påtalar på ett flertal ställen i
sin bok om neutralitetens problem, nämligen att neutralitetsrätten
uppfattas som en rätt till neutralitet.
I själva verket sitter denna s. k. rätt mer än någon aniian i
spjut-stångs ände. Den utgöres strängt taget endast av en rad under historien
ständigt på nytt justerade regler för förhållandet mellan krigförande och
icke krigförande makter, regler utan inre sammanhang, ibland t. o. m.
motsägande varandra, eftersom de inte vilar på någon gemensam princip,
inte bottnar i någon slags rättsuppfattning, utan endast grundar sig på
intressen och maktmedel och alltså förändras med intressena och styrkan
bakom dem. Torsten Gihls bok ger i en redogörelse för den historiska
utveckling, under vilken neutralitetsrätten utformats, en rad exempel på
detta förhållande att rättsreglerna endast är uttryck för faktiska
maktförhållanden: »Att kompromissen fick denna form berodde naturligtvis
helt enkelt därpå, att det var omöjligt att förmå de krigförande att
avstå från åtgärder, som hade verklig militär betydelse, under det att de i
övrigt funno med sin fördel förenligt att giva vika för de neutralas
motstånd.»
• De regler på neutralitetsrättens område, som var utbildade när
Nationernas förbund kom till, hade opartiskheten till förnämsta kännemärke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
