Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juni 1939 - Litteratur - Gihl: Neutralitetsproblemet - Stolpe: Tysklands krav på kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En neutral stat stod som åskådare utanför en krigisk konflikt och
betraktade de båda krigförande parterna som jämställda. Det är tydligt att
en sådan opartiskhet inte längre kan komma ifråga, när en organisation
av stater söker bygga upp ett system för fredlig lösning av internationella
tvister och därvid antar bestämmelser om gemensamma åtgärder mot
fredsstörare. Krigförande parter betraktas då inte längre som jämställda;
man har åtagit sig att utpeka en av dem som an’gripare och vidta
åtgärder mot honom. I ett kapitel redogör Gihl klart och koncentrerat
för de olika juridiska aspekter denna nyhet erbjuder i förhållande till
neutraliteten. Visserligen har sanktionsbestämmelserna för länge sedan
förlorat varje allvarlig betydelse och åtskilliga förbundsmedlemmar
konstaterat att de inte längre kan känna sig bunldna av ett system som inte
fungerar. Kvar står emellertid att varje nytt försök att organisera freden
måste bygga på en internationell solidaritet, som utesluter möjligheten
att betrakta angriparen som jämställd med den angripne. Författaren
diskuterar i sin avslutande sammanfattning denna framtidsfråga om vilka
former som skall kunna prövas för att bekämpa kriget. För så vitt detta
bekämpande skall ske på grundval av ett fördrag, säger han, så måste
en förutsättning vara att detta fördrag blir universellt, en annan att det
föreligger en moralisk visshet för att fördraget verkligen kommer att
tillämpas i alla de fall som det avser. Båda förutsättningarna tämligen
otänkbara, alltså, och hela konstaterandet ett typiskt vittnesbörd om denf
hopplöshet, som den internationella utvecklingen nu satt i stället för
efterkrigstidens ljusa tro. Man får väl lov att inse att freden lika litet
som neutraliteten kan vinnas under andra omständigheter än att den
ligger i allas eller åtminstone i de starkastes intresse. Och ännu ovissare
ter sig utsikterna så länge staternas intressen bero av härskande klassers
och internationella finanskonstellationers intressen.
Gihl ger också en värdefull redogörelse för den självständiga
neutralitetspolitik, som bedrivits av USA både före och efter världskriget.
Bidrag från Förenta staterna till neutralitetsrätten skulle ju emellertid
knappast kunna direkt tillämpas av t. ex. europeiska småstater redan av det
skälet att Förenta staternas läge och maktresurser är helt andra. Så
mycket mera belysande för neutralitetsrättens nuvarande läge är det då att
t. o. m. Förenta staterna i sin just nu aktuella neutralitetslag genom
»cash and carry»-principen de facto uppgivit det gamla amerikanska
kravet på havets frihet. Ole Jödal.
Herman Stolpe: Tysklands krav på kolonier. Nr 2 i serien Internationell
politik, utgiven av Kommittén för utrikespolitisk upplysning.
Kooperativa förbundets bokförlag, 1939. 101 sid. Pris 1:—.
Herman Stolpe ägnar största delen av sin bok om Tysklands
kolonikrav åt en elegant avrättning av hela den ekonomiska argumentationen
för dessa krav, en gärning som författaren förklarar vara delvis
tämligen onödig, men som kan vara befogad med hänsyn till den dimmiga
opinionsbildning Tyskland lyckats bedriva med dessa ekonomiska
argument. Det rikliga siffermaterial, Stolpe här meddelar är mycket värdefullt
för diskussionen i ämnet. Emellertid konstaterar författaren att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
