Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1939 - Blom, Holger: Grönska åt storstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grönska åt storstaden 429
givetvis en mycket stor fördel att kunna från så centrala punkter av
staden som möjligt nå reservaten genom breda av bebyggelse oberörda
naturkorridorer. Att åstadkomma dylika är oftast omöjligt, då
befintlig bebyggelse lägger hinder i vägen. Till en del för sport- och
naturliv lämpade platser i Stockholms omgivning, såsom bl. a.
Nackaområdet, är det ännu möjligt att i viss utsträckning utspara
naturpassager. Märkligt nog synas av framlagda stadsplaneförslag att döma
dessa möjligheter ej ägnas tillbörligt beaktande. Det gäller att spara
ut fria stråk med bredder på några hundratal meter. Av passager,
närmast påminnande om planterade gator, äro t. ex. vintersöndagarnas
tusental av skidåkare illa betjänta. Att redan vid stadstullen eller helst
tidigare kunna spänna på skidorna är ju ett önskemål, mot att kasta
bort både tid och pengar på förortsspårvagn eller annat
transportmedel. Naturstråkens betydelse för saneringen av en stad kan ej
överskattas. När verkligen förutsättningarna finnas för att genom dylika
stråk förbinda åtminstone de perifera delarna av innerstaden med
friluftsreservaten, vore det beklagligt om de försummades.
Den andra huvudgruppen av grönytor består av de egentliga
parkerna belägna inom stadsplanelagda områden. Medan
friluftsreservaten användas för mera sportbetonade utflykter sträckande sig över
större delen av en dag eller längre, skola inomstadsparkerna stå alla
kategorier av stadsmänniskor till tjänst för korta tillfälliga besök och
således vara lätt tillgängliga. De skola vara fördelade över hela den
bebyggda delen av staden på ett sätt som tar hänsyn till
befolkningstätheten, stadsområdenas disposition, byggnadssätt, verksamhetsliv,
topografi m. m.
I den moderna stadsplanen borde parkerna ingå som ett moment av
samma betydelse som byggnader och gator. Stadsplanen är ju ett
arbetsprogram. Det ankommer på stadsplaneläggaren att sörja för
det framtida behovet av parkmark. Därför bör han vara väl insatt i
de skilda funktionerna hos olika slag av parker så att dessa erhålla
vad som för varje fäll är lämpligt ifråga om läge, storlek och
topografi.
Inom ramen av att skaffa stadsbefolkningen ljus och luft har den
moderna parken en mångfald uppgifter. Mången lever tyvärr kvar
i den uppfattningen att parkens huvudsakliga uppgift är att vara en
växtplats för träd, gräs och blommor. Någon har träffande sagt att
detta påminner om att bygga ett hus för att ha något att stryka
färgen på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
