Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1939 - Litteratur - Oxenstierna: Viljans frihet, G. Hilding Nordström: Från den svenska socialdemokratins genombrottsår, Berggren: De landsflyktiga efter världskriget, Beckman: Den fascistiska tron - Sovjetunionens Kommunistiska Partis (bolsjevikernas) historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 459
Bland förutsättningarna för fascismens framväxt ägnar författaren sitt
största intresse åt »de svårigheter och problem, som uppstått i samband
med den ideella demokratins omsättning i praktiken». Beckman utvecklar,
hur demokratin uppbäres av individualismens idé men samtidigt hotar att
slå över i massherravälde, hur överhuvud frågan om minoritetens rätt
utgör en svårighet, hur klasspartiformeringen tar bort underlaget för den
äldre föreställningen om en ideell majoritetsbildning etc. Att på detta
sätt låta en viss statsform vara behäftad med vissa »problem», som andra
statsformer avse att bringa en »lösning» på eller komma förbi, är en
ganska vanlig men uppenbart oriktig typ av historieskrivning. Människor
ansluta sig ej till fascismen därför att de funnit, att teorietiska
svårigheter vidlåda vissa demokratiska föreställningar. Överhuvud är det
felaktigt att uppfatta majoritetens förhållande till minoriteten som ett
problem, på vilket det skulle finnas en riktig lösning som det endast skulle
gälla att finna. Det är en egendomlig form av idealistisk
historieuppfattning, när man på detta sätt låter historien framstå som en slags gigantisk
diskussion, där olika möjligheter i tur och ordning prövas.
Avslutningsvis frågar sig författaren ånyo, vad det är som gjort att
fascismen kunnat vinna en sådan utbredning. Han anger tre
huvudförklaringar: dels att »det ligger i tiden», dels människornas »härmningsdrift»,
dels »jakten efter den fasta punkten». Det är ett föga övertygande svar.
Jörgen WesterståliL
Sovjetunionens Kommunistiska Partis (bolsjevikernas) historia. Under
redaktion av en kommission av Kommunistiska Partiets Centralkommitté.
Arbetarkulturs Förlag 1939. 454 sidor. Pris 4:50.
Föreliggande historia är en översättning från den ryska originaltexten
ur läroboken om det regerande partiets i Sovjetunionen uppkomst,
utveckling och politik. Boken omfattar tiden 1883—1937. Den har avfattats
och utgivits under Stalins »omedelbara ledning». På ryska kommunistiska
partiets 18:de kongress (mars 1939) lovordades »historiens» utgivande
som en händelse av största räckvidd. I utlandet utges den i
massupplagor på flera språk.
Det gäller alltså en officiell historik över partiet. Historikens tendens
är därefter. Skriften vill gälla för att vara en marxistisk studie. Ett
sådant anspråk är emellertid fullkomligt ogrundat. I inledningen saknar
man framför allt en utförlig och saklig framställning av Rysslands
ekonomiska struktur vid tidpunkten för den ryska arbetarrörelsens
uppkomst. Den börjar omedelbart med en skildring av
arbetarorganisationerna och arbetarstrejkerna, som författaren på en gång låta dyka upi^.,
Gent emot detta måste det fastställas, att arbetarorganisationer och ar-i
betarstrejker endast voro enstaka företeelser i bondelandet Ryssland.
Om en någorlunda organiserad arbetarrörelse kunde det på den tiden
inte bli fråga, då ingen modern industri existerade i Ryssland. Vidare
polemiserar denna historia skarpt mot de s. k. narodniki (»folkliga»),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
