Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 aug. 1939 - Jödal, Ole: Sovjets utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sovjets utrikespolitik 491
England för att hjälpa fram den resning som skulle bli upptakten
tiill de fö Utryckta koloni folkens befrielse. När nederlaget kom blev
det orsaken till en politisk kris i Moskva och medverkade avgörande
till att vänsteroppositionen likviderades 1927. Därmed är det också
slut med det slagets utrikespolitik från Moskvas sida. Den
efterträddes av den realistiske Stalins hänsynslösa opportunism.
Den fred bolsjevikerna oundgängligen behövt och också slutit i
Brest Litovsk, blev inte långvarig. Den tyska offensiven upphörde
endast i det egentliga Ryssland, i Ukraina fortsatte den. Efter
tyskarnas nederlag i världskriget fortsatte ännu inbördes- och
interventionskrig i Ryssland i åratal.
Interventionen syftade till en början främst till att återupprätta en
östfront mot tyskarna och det var först t. o. m. ifrågasatt att den
skulle godkännas av bolsjevikerna. Flera av de "allierades’’
representanter i Ryssland trodde att man skulle kunna förnya motståndet på
östfronten genom att stödja bolsjevikerna. Emellertid gick ju
utvecklingen på grund av häftiga antibolsjevikiska lidelser och
imperialistiska ambitioner hos västmakterna snart i en annan riktning. Alla
stormakterna stödde med pengar och trupper de vita generalemas
försök att störta Lenins regim. Detta anlopp skulle väl knappast ha
kunnat mötas om inte Lenin gjort sitt skickliga drag att auktorisera
den gamla arméns upplösning. Det var inte stort mer än en månad
mellan demobiliseringen och bildandet av den röda armén, men det
var ändå tillräckligt för att utgångspunkten för den nya militära
aktiviteten skulle vara mycket gynnsammare, än om man sökt driva
den gamla armén till ny strid. Tack vare detta, krigströttheten i
stormaktema och propagandans verkningar på de europeiska truppema i
Ryssland stod Sovjetunionen så småningom som segrare. Till allas
överraskning —■ inte minst Moskvas. Själva förutsättningen för
sovjetmakternas bestånd, revolutionerna i andra länder, hade uteblivit
eller slagits ned, men sovjetmakten bestod.
Nu gällde det att inleda en ny politik både utåt och inåt. Landet
var härjat av sju års krig. Produktionsanläggningar och
kommunikationsmedel var fördärvade. Isoleringen från andra länder var så gott
som fullständig. Att bygga upp det raserade krävde kapital, krävde
lån. Man måste bryta isoleringen. På våren 1921 kom omslaget.
NEP, den nya ekonomiska politiken, inleddes och samtidigt slöts det
första handelsavtalet med England. 1922 var Ryssland inbjudet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
