Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 aug. 1939 - Från läsarna - Läkarna och samhället. Ett genmäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506 Från läsarna
tiskt, därför att det framtvingar ett ekonomiskt betingat urval. Det är mot
detta godtyckliga och odemokratiska system, som läkarna opponerat sig.
Artikelförfattarens sätt att handskas med statiska uppgifter är, milt
sagt, vårdslöst. Av uppgiften att 2,418 läkare ha en årlig medelinkomst
av 14,900 kronor drar han den slutsatsen att läkarens medelinkomst
ligger mer än tio gånger så högt som medelinkomsten för samtliga
yrkesutövare i vårt land. Han jämför sålunda ett urval från den ena
gruppen (75 o/o av läkarna) med totaliteten av övriga. 1,457 läkare med
förmögenhet ha 90,500 i medelförmögenhet. Härav drar han slutsatsen
»att studieskulderna för majoriteten av svenska läkarna äro avbetalda och
att de t. o. m. lämnat plats för en betydande förmögenhetsbildning. »Men
han diskuterar överhuvudtaget icke i vilken utsträckning förmögenheten
kan ha annat ursprung än det egna arbetet. Att åtskilliga av dem, som
välja läkaryrket, komma från förmögna hem är en välkänd sak och det
har ofta påpekats, att mycket av det arbete, som de yngre läkarnas
organisation utfört, just gått ut på att jämna vägen för dem, som icke ha
denna förmån. Den sorts inkomststatistik, som artikelförfattaren
levererar, erinrar på ett föga smickrande sätt om, 0e stundom uppdykande
och med rätta kritiser,ade skildringarna av vissa arbetargruppers lysande
inkomster. Sådant borde undvikas i ett organ, som avser att på ett mera
djupgående sätt följa utvecklingen och stämningarna på det sociala
området.
Av det föregående torde ha framgått, att författaren till artikeln
»Läkarna och samhället» råkat belasta sin framställning med allvarliga
felaktigheter. I den mån hans slutsatser bygga på dessa och liknande
felaktiga grundvalar, äro de sålunda skäligen värdelösa. Men har han
därjämte kryddat sin framställning med en mängd påståenden, som
tämligen löst anknyta till den aktuella konfliktfrågan.
Han vill sålunda låta påskina, att läkarna nu, när det gäller deras eget
skinn, visat en (aktivitet, som bjärt kontrasterar mot »den rent negativa
inställning till samhällsfrågorna, vilken med enformig konsekvens brukar
framgå av läkarorganisationernas remissyttranden». Huru förhåller det
sig med denna »negativa inställning» i de samhällsfrågor i vilka läkarr
organisationerna på senare tid ingripit?
Var det en negativ inställning tlli samhällsfrågorna, när läkarna så
skarpt kritiserade förslaget att upphäva vaccinationen; denna negativa
inställning delades i så fall av riksdagsmajoriteten och många av
riksdagens främsta ledamöter. — Var det en negativ inställning till
samhällsfrågorna, när läkaropinionen angrep den nya verksläkarinstitutionen,
som bl. a. åsidosatte ett så självklart demokratiskt krav som det fria
läkarvalet? — Med litet god vilja skulle man nog kunna finna, att
läkaropinionen även i den nu aktuella intygsersättningsfrågan icke innebär
någon negativ inställning till samhällets intresse. Det var nämligen intet
samhällsintresse att beslutet om ersättningarnas indragning
genomtrumfa-des utan en noggrannare utredning. Regeringens nyligen fattade beslut
att låta utreda denna fråga genom särskilda sakkunniga vittnar kanske om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
