Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1939 - Utrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U trikeskrönika 521
ty den tydliga motviljan på brittiskt håll att blotta hela sammanhanget
är ännu under nuvarande omständigheter synbarligen inte helt
skingrad. Endast ett fåtal försiktiga uttalanden i brittiska underhuset bilda
nu utöver tidningskorrespondenternas rapporter material för vår
kännedom om vad som skedde. Man vet inte ens huruvida de ledande
instanserna i Sovjetunionen fattat sitt beslut att i stället räcka
handen åt Tyskland redan vid den tidpunkt, då en yttre kris markerade
en brytning i sovjetpolitiken, nämligen vid Litvinovs avgång i maj
månad. Skulle ett avgörande ha fallit redan tidigare komma
förhandlingarna i Moskva att framträda uteslutande som en förhalning för
att skapa ett gynnsamt utgångsläge för demaskeringen av Moskvas
avsikter.
Inför de nordiska länderna kom frågan att ligga till så att från
ryskt håll framställts vissa anspråk gentemot de baltiska staterna och
ett av de nordiska, dikterade av tvivel på deras neutralitet i ett
eventuellt krig. I den svenska diskussionen kom i detta sammanhang ordet
garantier att spela en förvirrande roll. Sovjet tillskrevs anspråken
att vilja indraga i första hand Finland, Lettland och Estland i ett
garantisystem och sades vilja av sina allierade i väster få ett
medgivande att ingripa i något av dessa grannländer därest ett
regimskifte eller någon annan händelse kunde ge anledning till misstankar
att detta land skulle brukas för ett indirekt angrepp mot Sovjet.
Själva sakens karaktär låg sålunda fullt klart blottad. Anspråk av
denna natur måste enhälligt avvisas av den grupp av stater, vars
olika medlemmar kunde komma att beröras av dylika
stormaktsanspråk om ett första medgivande skänktes beträffande en av dem. Den
svenska opinionens avvisande hållning kom klart fram i ett tal, som
utrikesminister Sandler den 30 juli höll i Stocka och vari han bl. a.
yttrade:
"Man får hos västmakterna förstå, att tilltron till deras respekt
för små länders oberoende finge en knäck, som icke repareras på
långliga tider, därest de skulle knäsätta en dylik metod för
uppbyggandet av en freds front. Utan tvingande grund som icke föreligger
vill jag heller icke så tro."
Detta bestämda besked erhöll i Sverge ett allmänt instämmande.
Från officiellt håll i Finland gjordes uttalanden i samma anda. Vissa
tidningar i Sverge, som ställt sig i opposition till ålandspolitiken,
sökte emellertid utnyttja de ryska kraven för att förhindra ett
fullföljande av överenskommelsen med Finland, och det är närmast i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
